Om bara landets kvinnor hade röstat i årets riksdagsval så hade det rödgröna blocket tagit hem en klar seger, enligt SVT:s vallokalsundersökning.

Magdalena Anderssons lag hade då tagit hem 56 procent av väljarna.
Men i årets valrörelse har fokus i stället till stor del varit på manliga väljare, enligt de experter som TT har pratat med.

Inom forskningen har man länge sett att män och kvinnor tycker att olika politiska frågor är viktigast. Kvinnor prioriterar generellt välfärdsfrågor som sjukvård och skola, och jämställdhet. Män tycker att frågor som energi, integration och migration och lag och ordning är viktiga.

"Manlig valrörelse"

— Det är till stor del männens frågor som har varit stora under årets valrörelse. Här spelar yttre omständigheter in, med exempelvis skjutningar och skenande elpriser. Men även vilka frågor som partierna själva väljer att fokusera på.

— Om man ska hårdra det litegrann så kan man säga att det har varit en manlig valrörelse, säger Patrik Öhberg, forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Han får medhåll från kollegan Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

— De traditionellt kvinnliga frågorna har inte fått samma genomslag. Det har varit väldigt lite debatt om jämställdhetsfrågor till exempel, säger hon.

Män röstar höger, kvinnor vänster

Samtidigt fortsätter klyftan mellan manliga och kvinnliga väljare att öka.
Långt tillbaka i tiden, i valundersökningarnas barndom på 50-talet, var kvinnor mer konservativt lagda än männen. Men sedan dess har den trenden vänt. I dag röstar män i högre grad höger, kvinnor röstar vänster.

— Könsskillnaden är starkare nu än tidigare, säger Patrik Öhberg.

Varför kvinnliga väljare oftare röstar vänster vet man en del om. Det handlar bland annat om att kvinnor oftare arbetar inom välfärdssektorn och om jämställdhetsfrågor.

— Kvinnor är fortfarande mer beroende av välfärdsområden som barnomsorg och äldreomsorg för att få sin vardag att gå ihop, säger Lena Wängnerud.

Väljare följde med

Men på senare år är det inte kvinnorna som har flyttat sig längre vänsterut på den ideologiska skalan. Det är i stället männen som har rört sig högerut.

— Rörelsen högerut bland manliga väljare började på 80-talet och förstärktes sedan av Sverigedemokraterna, säger Lena Wängnerud.

Varför männen drar sig alltmer högerut på den politiska skalan vet vi mindre om. Forskarna pekar på att Sverigedemokraterna kan vara en anledning.

Partiet har lockat arbetarväljare som tidigare låg längre till vänster på den ideologiska skalan. Sedan dess har partiet gjort en resa till höger.

– Jag tolkar det som att väljarna har följt med på den resan, säger Patrik Öhberg.

Under en del tidigare valrörelser på 2000-talet har det talats om partiernas kamp om den urbana, välutbildade kvinnan. Men det här valet har man sett något annat.

— Storstadskvinnan är inte lika het som hon en gång var. Man kan säga att det här har varit en valrörelse som dragit åt högermännens intressen, säger Patrik Öhberg.