Det har gått fem år sedan den första metoo-tweeten startade en rörelse som spred sig världen över. Upprop efter upprop sköljde över nästan alla branscher. Årsdagen till ära invigs utställningen #metoo på Kvinnohistoriska museum i Umeå, men vad har egentligen hänt sen dess?
Den 15 november 2017 uppmanade den amerikanska skådespelerskan Alissa Mylano kvinnor som ofredats sexuellt att svara på hennes tweet genom att använda hashtaggen metoo. En liknande kampanj hade tidigare startats av den amerikanska kvinnorättsaktivisten Tatiana Burke redan 2006, men fick nu ett enormt genombrott globalt. I Sverige växte rörelsen snabbt med en mängd olika branschupprop, såsom juristernas #medvilkenrätt, skådespelornas #tystnadtagning och politikernas #imaktenskorridorer.
För att uppmärksamma årsdagen invigs imorgon utställningen #metoo på Kvinnohistoriska musem i Umeå. Enligt museets hemsida är det “en utställning om de som var med – som agerade, reagerade, förändrade arbetsplatser, samlade berättelser, påverkade politiken och gick ut på gator och torg”. Besökare kommer kunna ta del av videos och inlägg från sociala medier från #metoorörelsen med bl.a. Bianca Kronlöf, Förtalskassan och RFSL, och även läsa reflektioner och tankar om framtiden för metoo.
Frågan kvarstår dock i vilken utsträckning metoo faktiskt förändrade arbetsplatser och arbetsplatskulturer. Enligt de kvinnliga initiativtagare som Arbetsvärlden pratat med har många av de upprop som startade för fem år sedan slocknat.
– Tyvärr har det inte hänt mycket. Metoo var fantastiskt, en ynnest att få uppleva. Men det har inte skett någon förändring i attityderna på arbetsplatserna. Det hanteras fortfarande fel, eller inte alls. Det är mycket locket på och förtroendevalda som förminskar frågan. Leder det till förhandling är det ofta den utsatta som köps ut, säger Susanne Persson, konsult inom arbetsrätt och jämställdhet och undertecknare till fackuppropet #InteFörhandlingsbart, till Arbetsvärlden.
Johanna Lindquist, frilansjournalist och initiativtagare till journalistuppropet #Deadline, menar dock att uppropen framförallt skapade ett samtal, som förändrade hur vi pratar om sexism och övergrepp.
– Men media slarvade också bort frågan, genom att fokusera på att peka ut vissa män. Det var inte vad uppropen handlade om. Det blev också ett bakslag för flera personer, då det ledde till förtalsmål, säger Johanna Lindquist till Arbetsvärlden.
