Imorgon, onsdag, klubbas lagförslaget om utlandsspioneri i riksdagen. Går det igenom innebär det bland annat ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Förutom att det införs ett nytt brott, utlandsspioneri, i brottsbalken, skulle utlandsspioneri alltså även bli ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. 

Förslaget syftar till att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom ramen för Sveriges samarbeten. Den gör det straffbart att röja uppgifter som kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer. Detsamma gäller om någon ”obehörigen tar befattning” med skrift, teckning eller föremål som innehåller sådana uppgifter. Straffet för utlandsspioneri föreslås vara fängelse i högst fyra år och för grovt utlandsspioneri fängelse i lägst två och högst åtta år.

Förslaget har lett till skarp kritik från många håll. Inte minst publicister har reagerat på de konsekvenser ändringarna kan få för journalistiken och dess granskande roll. Enligt många kommer lagändringarna, om de går igenom, att hota den svenska yttrandefriheten. Journalister kommer få det svårare att bevaka oegentligheter då uppgiftslämnare kommer att tveka för att de fruktar att bli avslöjade eller dömda för utlandsspioneri.

Ingemar Folke, pensionerad advokat, har varit verksam i ärenden som rör tryckfrihet och yttrandefrihet. Han menar att förslaget, som det är utformat i dag, kan begränsa mediers möjlighet att avslöja missförhållanden.

– Kravet på hemlighet har tunnats ut på ett sätt som gör det svårt att förutse vad som verkligen är hemligt och som kan komma att motsvara den nya lagens rekvisit. Det är alltså inte fråga om att tillämpa svensk sekretesslagstiftning. Det kan till och med förhålla sig så, att en utländsk befälhavare bestämmer vad som ska anses hemligt, säger han.

”Källan kan röjas oavsett”

Lagrådsremissen innehåller visserligen – efter all kritik som har framförts – en bestämmelse om att man inte ska dömas om gärningen, med hänsyn till syftet och övriga omständigheter, är ”försvarlig”. Men vad som anses vara försvarligt är vagt och otydligt, menar kritikerna. Dessutom är det inte något som går att avgöra på förhand. Blir det fråga om förundersökning och åtal skulle journalistens källor röjas, även om gärningen i efterhand anses vara försvarlig.

– Om åtal väcks för grov obehörig befattning med hemlig uppgift och den åtalade gärningen påstås begången i ett sammanhang som motsvarar utlandsspioneri – fast utan avsikt att gå främmande makt tillhanda – så kan åtalet inte bara riktas mot den ansvarige utgivaren utan även mot artikelförfattaren och dennes källa. Om sedan åtalet ogillas av domstol, så har ju i alla fall källan blivit lagligen röjd, säger Ingemar Folke.

Riskerar grundlagsändringen att urholka källskyddet? Kan journalister, i och med den nya lagen, hävda att de fortfarande erbjuder sina källor ett anonymitetsskydd?

– Om situationen är sådan att ansvar för utlandsspioneri eller motsvarande grov obehörig befattning med hemlig uppgift kan komma i fråga eller i vart fall påstås komma i fråga, så kan källskyddet komma att ryka, säger Ingemar Folke.

Dessutom kommer ett röjande av ”hemlig uppgift” fortfarande vara straffbart, även om avsikten inte är att tillmötesgå främmande makt.

”Att överhuvudtaget befatta sig med en sådan hemlig uppgift kan i allvarliga fall utgöra ”grov obehörig befattning med hemlig uppgift”. Då skyddas inte den som till exempel anskaffar och/eller lämnar en uppgift vidare för offentliggörande av anskaffar- och meddelarfriheten”, skriver Ingemar Folke och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en debattartikel publicerad i Dagens juridik i januari.

Funcke och Folke understryker också att det inte finns ett behov av att göra ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, då det inte anges skäl nog för en sådan lagändring.

”Regeringen hänvisar bara till fiktiva exempel och antaganden. Inte heller redovisas belägg för att den enligt regeringen idag otillräckliga lagstiftningen skulle omöjliggjort eller ens försvårat det samarbete som varit en del av Sveriges utrikespolitik i årtionden”, skriver de.

Även Journalistförbundet har reagerat på lagförslaget, i synnerhet på att meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas med utlandsspioneri.

”Att svensk media kan rapportera om missförhållanden bygger på att det finns personer som vågar vända sig till svenska journalister med uppgifter. En avgörande faktor är att det finns en tillit till såväl journalisten som till det svenska rättssystemets skydd för källan. När meddelarskyddet inskränks innebär det också att den tilliten minskar, vilket är ett demokratiskt problem”, skriver Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet i en debattartikel.

”Organisationer drabbas”

Men lagändringen innebär inte enbart ett hot för media. Även organisationer i civilsamhället kan komma att drabbas. Det menar Svenska Freds som pekar på att det kan bli mycket svårare att granska Sveriges vapenexport, kontroversiella vapenaffärer och militära samarbeten. Att Sverige numera även ansökt om medlemskap i Nato gör det än svårare att granska alliansen, om lagändringen går igenom, understryker organisationen.

– Vi har i decennier kritiskt granskat den svenska vapenexporten och bidragit till att avslöja kontroversiella vapenaffärer. Om detta arbete blir olagligt riskerar oegentligheter att aldrig nå medborgarna och debatten kraftigt begränsas, säger Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå i ett pressmeddelande.

Eftersom det rör sig om en grundlagsändring krävs två omröstningar med ett val emellan. Lagen röstas i riksdagen för andra gången, imorgon onsdag och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

I våras röstade Vänsterpartiet och Liberalerna emot förslaget. Liberalerna har nu svängt och ställer sig bakom förslaget, medan MP nu, tillsammans med V, kräver att grundlagsändringen skjuts upp i ett år.

I samband med omröstningen planeras ett antal demonstrationer, utanför riksdagen samt vid Mynttorget i Stockholm.