I veckan startade FN-organet IFAD upp en ny fond som ett akut svar på den globala matosäkerhet som kriget i Ukraina kan leda till. Crisis response initiative, CRI, är tänkt att hjälpa de som drabbas hårdast av ökande priser på mat, bränsle, energi och gödsel: småbönder i de fattigaste länderna.

– Situationen är särskilt alarmerande för länder som redan brottas med effekterna av klimatförändringar och covid-19, där fler människor sannolikt kommer att drivas längre in i fattigdom och hunger. IFAD:s nya initiativ kommer att hjälpa till att skydda försörjning och marknader så att de mest utsatta människorna kan fortsätta att föda sina familjer och samhällen och frodas för en bättre framtid, säger ordföranden för IFAD, Gilbert F. Houngbo, i ett pressmeddelande.

Stödet är tänkt att först gå till de länder som har störst behov, såsom Somalia, Afghanistan och Jemen (se komplett lista nedan).

Ändrad biståndsbudget kan påverka

Flera av länderna på listan är bland de som får mest bistånd från Sverige. IFAD har tillfrågat de länder som redan är givare om de vill stötta den nya fonden, uppger IFAD:s pressavdelning.

Men hittills har intresset från Sverige och även Norge varit svalt, medan andra länder visat mer intresse. Nederländerna har redan uppgett att de går in med tio miljoner euro.

Vad det svala intresset beror på går bara att spekulera i. Klart är att en del av biståndsbudgeten omfördelats efter Rysslands invasion av Ukraina och att mer pengar nu går till att hjälpa Ukraina, både genom hjälp på plats och genom flyktingmottagande i Sverige.

Syre har kontaktat biståndsminister Matilda Ernkrans och får svar via mail där hon konstaterar att Sverige har välkomnat CRI och att fonden syftar till att ”öka finansieringen till redan IFAD-finansierade projekt för att bemöta effekterna av Rysslands aggression mot Ukraina på tryggad livsmedelsförsörjning”. 

”Eftersom Sverige är en stor kärnstödsgivare till IFAD bidrar vi därför till att finansiera flera av de insatser som initiativet inbegriper. Sverige är den femte största kärnstödsgivaren till IFAD, och under innevarande påfyllnadsperiod höjde vi vårt bidrag med 60 procent”, skriver hon i mailet. 

Men något extra stöd har alltså inte utlovats till fonden, som även är öppen för privata donationer. 

Motståndskraft i ursprungliga grödor

Till skillnad från exempelvis World food program, som ingår i samma FN-familj som IFAD, så sysslar den senare med ett mer långsiktigt stöd med att bygga upp småbönders motståndskraft mot exempelvis klimatförändringar.

Det kan handla om enkla saker som att byta typ av grödor. Många gånger klarar exempelvis ursprungliga grödor av torka bättre än de fyra vanliga sädesslagen som spridits i världen.

De direkta effekterna av Ukrainakriget har gett dyrare mat, bränsle och gödsel. Dessa faktorer kommer som extra chock-test efter pandemins effekter och klimatförändringarnas effekter med bland annat ökad risk för torka. Tillsammans påverkar de olika faktorerna varandra och skapar instabilitet.

– Ökande mat- och energipriser kan så småningom leda till social oro och destabilisera länder, särskilt extra utsatta stater. Den långsiktiga stabiliteten står på spel, säger Donal Brown, IFADs biträdande vicepresident för Program Management, i pressmeddelandet.

Småbönderna står för en mycket stor del av matproduktionen i världen. Man brukar prata om att de globalt producerar runt 50 procent av världens matkalorier på endast 30 procent av den globala jordbruksmarken.

Räknar man på marker som är mindre än två hektar så står småbrukarna för drygt 30 procent av världens mat, trots att de bara använder knappt 25 procent av jordbruksmarken.

Texten har uppdaterats.