Trots ökad trafik minskade utsläppen från vägarna förra året – dock inte med i närheten så mycket som krävs för att nå klimatmålen. Reduktionsplikten, som är en av orsakerna till det skenande bränslepriset, är en nyckel för att komma dit, enligt Trafikverket.
Trafiken på de svenska vägarna ökade förra året. Personbilstrafiken gick upp med 4 procent jämfört med 2020 och den tunga lastbilstrafiken ökade med 6 procent, enligt preliminära siffror från Trafikverket.
Det ökade trycket på vägarna skulle ha motsvarat en ökning av utsläppen av växthusgaser på omkring 600 000 ton men kompenserades genom energieffektivisering, elektrifiering genom ökad nyregistrering av laddbara bilar och en ökad andel biodrivmedel. Totalt sett minskade trafikutsläppen med 0,3 procent eller 40 000 ton förra året.
– För några år sedan var Sverige sämst i Europa när det gällde utsläpp från personbilar, säger Marie Hagberg Backlund, avdelningschef på Trafikverket.
– Nu ligger vi på andra plats. Det är roligt att se, även om utvecklingen behöver fortsätta framåt ännu mer.
Blygsam minskning
Utsläppsminskningen är nämligen långt från den årliga nedgång på 9 procent som krävs för att nå riksdagens mål att minska utsläppen från inrikestransporter med 70 procent 2030, jämfört med 2010. Genom minskningen jämfört med tidigare år är utsläppen nu 28 procent lägre än 2010.
Men Trafikverket tror ändå att det finns en chans att nå klimatmålet.
– Det måste vi göra, säger Hagberg Backlund.
– Men då behöver vi öka takten när det gäller elektrifiering och energieffektivisering och öka andelen biodrivmedel ännu mer.
Reduktionsplikt påverkar
Den största delen av utsläppsminskningen beror enligt Trafikverket på att mer biobränsle blandas i fossil bensin och diesel. Förra året sade alla riksdagspartier utom SD ja till att skärpa kraven på inblandning av biodrivmedel i årliga steg fram till 2030. Det är en strängare så kallad reduktionsplikt än i andra EU-länder och en av anledningarna till det dyrare literpriset på bensinmackarna.
Den senaste tidens skenande bränslepriser har mötts av omfattande protester och flera partier har kommit med mer eller mindre tydliga signaler om att de har svängt i frågan och nu vill se sänkta nivåer i reduktionsplikten.
– Det är framförallt den höjda reduktionsplikten som gör att mer än en fjärdedel av den energi som används inom vägtrafiken är fossilfri och förnybar, säger Hagberg Backlund.
TT: Så hur skulle det påverka möjligheterna att nå klimatmålen om nivåerna i reduktionsplikten sänks?
– Då bör vi se till att elektrifieringen och energieffektiviseringen ökar ännu mer, för det är de tre benen vi står på i arbetet med att minska utsläppen, säger Hagberg Backlund.
– Sedan är det Trafikverkets uppgift att se till att vi har tillgänglighet i landet. Vi jobbar bland annat med att rusta upp och bygga ny järnväg och med digitaliseringens hjälp se till att energieffektiviseringen blir bättre beroende på hur man väljer att resa.
Fler snabbladdare
Utsläppen från nya personbilar minskade förra året, vilket främst förklaras av att andelen elbilar ökade från 10 till 19 procent i nybilsregistreringen. Nästan varannan nyregistrerad personbil var laddbar förra året.
Inom kort kommer det också att vara max fem mil till en snabbladdare längs Sveriges alla stora vägar. Detta sedan Trafikverket gett investeringsstöd till aktörer som vill bygga snabbladdstationer i anslutning till större vägar.
– Det är ett sätt att få folk att våga köpa elbil och att man kan använda elbilen i hela landet, även längst upp i norr och på andra platser där det inte är kommersiellt gångbart att ha laddare, säger Hagberg Backlund.
Fakta: Orsaker till förändrade utsläpp
Bakomliggande orsaker till de förändrade utsläppen av växthusgaser i trafiken under 2021, jämfört med 2020.
Ökad trafik: +600 000 ton
Energieffektivare personbilar och lastbilar: -230 000 ton
Biodrivmedel och el: -410 000 ton
Total förändring utsläpp: -40 000 ton
Källa: Trafikverket
Fakta: Reduktionsplikten
Reduktionsplikten kom ur det nu spruckna januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Men så sent som i juni förra året röstade också Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet för årliga, ökade krav på inblandning av biodrivmedel i den vanliga dieseln och bensinen.
Biodrivmedel är dyrare än diesel och bensin varför literpriset på macken ökar varje gång plikten stegras.
Plikten är utformad för att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter (utom flyg) med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010.
Regeringen bedömde våren 2021 att plikten kan leda till att priset på en liter bensin ökar med uppemot 2 kronor och 90 öre fram till 2030 och priset på en liter diesel med uppemot 5 kronor och 40 öre. Ovanpå det kommer 25 procents moms för en vanlig konsument.
Ökningarna ser dock ut att kunna bli högre än så.
Källa: Riksdagen, 2020/21:MJU23