Malmö vill torrlägga 26 hektar av Öresund för att kunna anlägga ett industriområde. Mark- och miljödomstolen anser inte att halvön kan tillåtas. Men Malmös politiska ledning vill nu få beslutet prövat i högsta instans.
Grunda bottnar hyser stora naturvärden – till exempel är ålgräsängar viktiga inte bara för den biologiska mångfalden utan även som kolsänka. Men de ligger illa till när städerna behöver mer mark för att anlägga bostäder och industrier. Av Malmös grunda bottnar (som har ett vattendjup som understiger 5,45 meter) har 37,8 procent redan torrlagts.
Men nu har stadens planer på att bygga en halvö i anslutning till Norra hamnen stött på patrull, bland annat med hänvisning till den historiska förlusten av grunda bottnar. Orsaken till avslaget i Mark- och miljödomstolen kan härledas till en förhandling i EU-domstolen från 2015 kring hur EU:s vattendirektiv skulle tolkas. Som ett vagt mål – eller skarpt?
Avgörandet föll på det senare och vattendirektivet, som tidigare kallats en papperstiger, förvandlades till en best.
Grunden i direktivet är att EU:s sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god eller hög ekologisk status och att projekt som bidrar till att målet inte uppfylls, ska nekas tillstånd. Undantag kan ges till projekt som anses ha stort allmänintresse, så som ”att skydda grundläggande värden i medborgarnas liv, eller uppfylla grundläggande principer för stat och samhälle”.
"Förstår att det är viktigt"
Men de kriterierna tyckte inte Mark- och miljödomstolen att utfyllnaden i Malmö uppfyllde, när domen föll i mitten av januari.
– Domstolen förstår att det är viktigt för Malmö kommun att kunna utveckla såväl Malmö hamn som att kunna bygga centralt belägna bostäder. Å andra sidan är det av stort intresse att de marina vattenmiljöerna med grunda bottnar bevaras och att Sverige följer EU:s vattendirektiv, sa rådman Karin Fridell i ett uttalande.
Något som Andreas Schönström (S), kommunalråd i Malmö, beklagade.
– Jag kan bara konstatera att om vi inte får göra den här utfyllnaden, så är det tusentals jobb och Malmöbor som inte kommer få plats. Alternativet är då att börja titta på jordbruksmark, och den jordbruksmarken vill vi precis som många andra värna om, sa han till Svt Skåne i samband med avslaget.
Men den juridiska striden är inte över. Malmö har nu lämnat in ett överklagande till Mark- och miljööverdomstolen (MÖ). Vilka grunder som kommunen tänker anföra för att övertyga rätten är oklart, då de begärt anstånd om att utveckla grunderna till den 11 april. Något som domstolen nu har att ta ställning till.
