Mellan 2020 och 2022 hade SEB totalt hela 3,5 miljarder kronor i lån i två bolag aktiva inom kärnvapenindustrin. Det avslöjas i en ny rapport från den nederländska organisationen Pax och International campaign to abolish nuclear weapons, Ican, som återkommande kartlägger bolag aktiva inom kärnvapenproduktionen i världen och dess investerare.

Enligt rapporten Risky returns – Nuclear weapons producers and their financers har den svenska storbanken inom perioden lånat ut hela 2,5 miljarder kronor till Airbus. Bolaget utvecklar och tillverkar kärnvapen för Frankrike och är en exklusiv leverantör av ballistiska missiler till den franska kärnvapenarsenalen. Av rapporten framgår även att banken lånat ut drygt 925 miljoner kronor till den brittiska krigsmaterialkoncernen BAE Systems, som bland annat är involverad i kärnvapenarsenalerna i Storbritannien, Frankrike och USA. Koncernen producerar också stridsflygplanet Eurofighter, som används av Saudiarabien i Jemenkriget samt den amerikanska interkontinentalmissilen Minuteman III. Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, SLMK, reagerar starkt på uppgifterna.

– SEB har policys mot att investera i kärnvapen, men detta visar att deras policys inte är tillräckliga eller att banken inte är tillräckligt bra på att följa dem.

SEB menar att rapporten är ”missvisande” med hänvisning till att banken inte har någon ”direkt utlåning” till verksamheter inom kärnvapen.

”SEB:s finansiering till bolag med verksamhet inom detta område har alltid en villkorad så kallad ring fencing i avtalet som gör att finansieringen inte får användas till utveckling och produktion av kärnvapen. SEB kan inte kommentera enskilda kunder, men det är värt att påpeka att de utpekade bolagen har avsevärda civila verksamheter. Vad gäller SEB:s fondbolag utesluter det alla investeringar i kärnvapen”, skriver SEB i ett mailsvar till Syre.

Men Josefin Lind menar att lån till bolag som producerar och utvecklar kärnvapen innebär en legitimering av deras verksamhet, oavsett om pengarna direkt går till dessa aktiviteter eller inte.

– Man understödjer bolagen och därmed aktiviteterna. Om de andra storbankerna klarar av att inte investera borde SEB också göra det.

Svenska pensionspengar i kärnvapenindustrin

I fjol avslöjade SLMK hur statliga Tredje AP-fonden, AP3, investerade svenska pensionspengar i kärnvapenbolag, trots nya regler 2019 om ansvarsfulla investeringar. Nu har organisationen gjort en ny kartläggning, som visar att svenska pensionspengar fortfarande cirkulerar i bolag aktiva inom kärnvapenproduktion och utveckling. Medan AP 1, 2 och 4 avyttrade sina investeringar i kärnvapenbolag kort efter den nya policyn, har AP3 även under 2022 fortsatt investera i industrin, om än i mindre omfattning. SLMK:s nya kartläggning visar att AP3 i dag har totalt 228 miljoner kronor i Honeywell international och Northrop Grumman, båda aktiva inom kärnvapenutveckling.

– Det är så fruktansvärt oetiskt och går inte att försvara på något sätt. De som tar avstånd hjälper till att avlegitimera användning och hot om användning av massförstörelsevapen, som kärnvapen ju är.

Honeywell international och Northrop Grumman är involverade i utvecklingen av kärnvapen till USA:s kärnvapenarsenal, däribland det nya strategiska kärnvapnet ”Sentinel”, även känt som Ground-based Strategic Deterrent, ett markbaserat interkontinentalt ballistiskt missilsystem med kärnvapenstridsspetsar.

– Tänk om de skulle användas, då har alltså svenska pensionspengar varit med i detta. Det är så omoraliskt att de inte tar till sig all forskning som finns om kärnvapnens humanitära katastrofala konsekvenser. Att man är så ryggradslös att man kan investera i de här bolagen, det är ofattbart, säger Josefin Lind.

I och med att det handlar om pensionspengar utgör investeringarna också ett demokratiskt problem, menar hon.

– Man har ju ingen möjlighet att som medborgare välja, pensionspengarna är fast med de beslut som tas, som man inte direkt kan påverka på samma sätt som man kan välja bank.

”Stora vinstintressen bakom”

Efter att FN:s konvention om förbud mot kärnvapen trädde i kraft i januari 2021 har allt fler finansiella institutioner valt att ta avstånd från kärnvapenindustrin. En av dem är Länsförsäkringar, som uppdaterade sin investeringspolicy i september 2021, med en hänvisning till TPNW. I rapporten Risky returns – Nuclear weapons producers and their financers redovisas ett aktieinnehav som Länsförsäkringar tidigare har haft, men som ska ha sålts av i början på året.

– De plockar in FN:s konvention mot kärnvapen, det är föredömligt. Någon gång måste alla finansiärer i Sverige ställa sig på rätt sida av historien. Vi har en viktig roll i att försvåra för kärnvapenländerna att fortsätta producera och utveckla dessa massförstörelsevapen. Ju fler som slutar investera, desto svårare blir det.

– Vill Sverige utgöra ett gott exempel för att nedtona hoten om användning av kärnvapen bör man först dra tillbaka pengarna inom industrin, tillägger Josefin Lind.

– I de här tiderna när risken för att kärnvapen används är större än kanske någonsin och när Sverige fördömer Putins hot om att använda kärnvapen är det inte fler miljarder in i produktion och kapprustning som vi behöver. Ett första steg att ta, som dessutom är hur enkelt som helst, är att inga svenska pengar går in i kärnvapenindustrin.

Av Ican och Pax:s rapport framgår att flera storbanker runt om i världen lånar stora summor till bolag som tillverkar och ”moderniserar” kärnvapen. Hur ser ni på att det är så många som fortsätter stötta industrin med sina tillgångar?

– Vi ser hur kärnvapen är en miljardindustri, att det finns så mycket mer som ligger bakom svårigheterna med att driva igenom kärnvapennedrustning. Alla dessa miljarder som läggs på både kärnvapenprogrammen, men också på alla tankesmedjor och analyser som främjar kärnvapen, visar att det är stora vinstintressen som ligger bakom att vi inte lyckas bli av med kärnvapen.

– Det är väldigt sorgligt att det är pengar som visar vägen och inte moral, inte tanken på vad vi vill lämna över till våra barn och kommande generationer.

AP3 försvarade i fjol beslutet om att behålla sina investeringar i kärnvapenbolag med hänvisning till att det inte bryter mot FN:s ickespridningsavtal, då investeringarna rör kärnvapenproduktion och utveckling till de länder som erkänns som kärnvapenstater enligt avtalet.

Syre söker AP3 för en kommentar.