I december 2020 tillsatte regeringen en utredning om ett statligt huvudmannaskap för kommunala skolor. Anledningen var att man ville skapa bättre förutsättningar för en mer likvärdig skola av hög kvalité för alla skolformer i hela landet, utom förskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux).

Utredningen var en följd av det dåvarande januariavtalet mellan S, MP, L och C och det parti som slogs mest för ett förstatligande av skolan var Liberalerna. Tanken var att ett förslag skulle presenteras i maj 2022.
Men så blir det inte.

– Vi måste ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolans utveckling och vi behöver mer statlig styrning för att komma ifrån marknadsskolan. Det kan finnas andra vägar till stärkt statligt ansvar för skolan än att staten blir huvudman. Därför utvidgar vi nu utredningens uppdrag, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) i ett pressmeddelande.

Medan Liberalerna lyft fram att kommunaliseringen för 30 år sedan skapat problem eftersom kommunernas förutsättningar att driva skolverksamhet varierar så mycket, lyfter Lina Axelsson Kihlblom fram marknadsskolan.

"Fokus på att eleverna får en bra utbildning"

– Vi har en marknadsskola i dag, vilket innebär att alla skolor konkurrerar med varandra, alla får göra lite som de vill. Jag vill ha en svensk skola, med fristående och kommunala aktörer, med gemensamt fokus att eleverna får en bra utbildning. Därför måste det finnas en demokratisk kontroll av styrningen av skolan, säger Lina Axelsson Kihlblom till TT.

I förlängningen innebär detta att staten kan få ett större inflytande över friskoleetableringar.

Utredningen får nu alltså överväga hur statens styrning av skolan kan öka, utan att staten för den skull ta över huvudmannaskapet.

Flyttas till efter valet

Utredningen får också ett nytt uppdrag: Den ska, utöver grund- och gymnasieskolan, även ta med komvux i förslagen. Däremot lämnas förskolan fortsatt utanför utredningen.

Med det ändrade uppdraget förlängs utredningstiden till efter valet den 21 oktober.