Hamid Noury döms för mord och folkrättsbrott i Iran till livstids fängelse.
Stockholms tingsrätt har idag dömt en 61-årig iransk medborgare för deltagande i avrättningar av ett mycket stort antal politiska fångar i Iran sommaren 1988.
– Det rör sig dels om avrättningar av sympatisörer till Folkets mujahedin, dels till sympatisörer till olika vänstergrupper. Tingsrätten har ansett sig behörig att döma för åtalade brotten, säger domaren under en pressträff.
Rättegången har varit en av de största av sitt slag i Sverige, med 92 förhandlingsdagar i Stockholms tingsrätt där cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen vittnat om bland annat sina upplevelser som intagna i Gohardashtfängelset utanför Iran på 80-talet.
Fallet har kunnat prövas här, fastän Noury är en iransk medborgare och de misstänkta brotten begicks i Iran, eftersom Sverige tillämpar principen om universell jurisdiktion. Det ger en stat rätt att pröva en person från en annan del av världen när misstankarna gäller allvarliga internationella brott.
Åklagare har menat att avrättningarna skedde som del av Irans krig mot Irak, eftersom den politiska grupp som många av de avrättade fångarna sympatiserade med uppges ha samarbetat med Irak. Hamid Nourys försvar har däremot hävdat att avrättningarna inte kan kopplas till kriget – och att Sverige därför inte haft rätt att pröva fallet.
Läs mer:
”Sverige värsta platsen för människor som han”
Fakta: Ett historiskt stort mål
Rättegången mot 61-årige Hamid Noury, som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988, är en av de största i sitt slag i Sverige.
Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.
Under 92 rättegångsdagar från den 10 augusti 2021 fram till i maj i år har sammanlagt cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen hörts.
Eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets mujahedin som vittnen och inte målsägare.
Detta trots att samtliga vittnar om att de utsatts för liknande behandling, av åklagarna jämställd med tortyr.
I vart fall betraktas den åtalade som medhjälpare, eftersom han främjat det uppsåtliga dödandet, tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, enligt åtalet.
Den åtalade har hela tiden nekat till brott.
Fakta: Folkets mujahedin
Stort fokus i åtalet mot den krigsbrottsåtalade 61-åringen ligger på gruppen Folkets mujahedin (ofta förkortat till MEK) som många av de avrättade fångarna tillhörde. De flesta demonstranter som under varje förhandlingsdag har stått utanför Stockholms tingsrätt är kopplade till Folkets mujahedin.
Gruppens ideologiska rötter brukar beskrivas som en blandning av marxism och islamism. Folkets mujahedin är en av Irans mest samordnade oppositionella rörelser, fast många andra regimkritiska iranier anser att den är kontroversiell – inte minst på grund av de många våldsdåd gruppen utförde under främst 80-talet.
Under en period var Folkets mujahedin terrorstämplad av EU, men den har sedan lång tid tillbaka övergett den väpnade kampen. Den politiska grenen är däremot aktiv än i dag och har en bas i Albanien.
