När majoriteten av rösterna är räknade står det klart att Sverigedemokraterna är valets kanske allra största vinnare. Partiet ökar sitt stöd i stora delar av landet, och allra starkast går man i glesbefolkade områden och på mindre orter.

– SD befäster ställningen som det nya arbetarpartiet, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Trenden syns inte minst i norra Sverige, där många traditionellt röda distrikt nu får konkurrens. I Vilhelmina i Västerbotten klättrar partiet över nio procent och Gällivare i Norrbotten ökar man sju procentenheter. Nere på distriktsnivå är partiet på flera håll störst med ett stöd på över 30 procent.

Jonas Hinnfors noterar att SD, enligt SVT:s Vallokalsundersökning, nu nästan är jämnstora med Socialdemokraterna när det kommer till arbetarväljare.

– Det här är ett utpräglat parti där partiledaren och hållningen har en icke-akademisk framtoning och det har lyckats väldigt väl. Det är en fortsättning på en utveckling som har pågått i många år, och de andra partierna har inte lyckats stå emot där, säger Jonas Hinnfors.

Bensinpriset bidragande

Anders Lidström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, tror att plånboksfrågor om bland annat bränslepriserna kan ha bidragit till att SD lyckats stärka sin ställning på landsbygden.

– I slutet kan bensinpriset ha spelat in, absolut. De profilerar sig inte som ett starkt miljöparti och det kan säkert locka väljare som upplever att de omedelbara problemen med höga priser är viktigare än osäkra och långsiktiga förhållanden gällande klimatet, säger Anders Lidström.

För Socialdemokraterna, som ökar med över 2 procent i valet, är det främst i storstäderna som de nya väljarna tillkommit. Partiet ser ut att ha förlorat regeringsmakten, men däremot talar mycket för att man kan komma att styra i både Stockholm, Göteborg och Malmö de kommande fyra åren.

– S blir mer och mer ett tjänstemannaparti för medelklassen. Av alla som har röstat på S är det numera lika många tjänstemän som arbetare, säger Jonas Hinnfors.

Tapp på landsbygden

För Centerpartiet blev valnatten allt annat än en lycklig historia. Partiet backade 1,9 procentenheter från valet 2018, och som allra störst är tappet på glesbygden – det trots att partiet profilerar sig mot landsbygdsbor.

Enligt Jonas Hinnfors är Centern på väg att helt byta ut sin väljargrupp, från jordbrukarnas parti som det en gång var.

– Tanken har varit att man försökt vara det liberala företagarpartiet för småföretagare, men man har misslyckats att göra det riktig trovärdigt, säger han.

– I debatten kritiserar man högervridningen, synen på SD, klimatfrågan och antirasismen. Den gruppen som har tilltalats av det finns i lägre utsträckning på landsbygden, det är klart att det är en jätteutmaning för dem.

Växer i storstan

I starka fästen som Åre och Mönsterås rasar C över 10 procentenheter och förlorar där positionen som största parti. En orsak tror Anders Lidström är att människan på landsbygden inte nödvändigtvis är en vän av fria marknader.

– Det kan snarare vara så att man behöver en hel del statlig styrning och rätt mycket subventioner. Pratar man då om liberala värden så kan det ha bidragit till att förtroendet minskar bland landsbygdsväljarna, säger han.

Men någon generell ökad polarisering mellan stad och land tycker han inte går att skönja.

– Både C och S växer bland storstadsväljare och bryter trenden att partierna utkristalliserar sig i två block, så att den tesen är inte helt uppenbar, säger Anders Lidström.

Artikeln har uppdaterats, sju och tio procent har korrigerats till procentenheter.