När kriget bröt ut i Ukraina och männen förbjöds lämna landet tvingades familjer isär. I Ryssland har hundratusentals försökt fly landet sedan delmobilisering utropades.
– Ingen ska behöva tvingas bära vapen eller döda, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen.
Strax efter att kriget bröt ut i Ukraina i februari bevittnade världen hur ukrainska familjer tog farväl av varandra vid tågstationer och landsgränser. Alla män mellan 18 och 60 år förbjöds att lämna landet – med anledning av kriget. De som försökte tvingades vända vid gränsen och barn och familjemedlemmar ställdes inför valet att fly sina liv eller stanna med pappan, brodern eller maken. Att tvingas kriga mot sin vilja är även något som många män i Ryssland i dag står inför, i synnerhet sedan delmobilisering utropades i slutet av september. Hittills tros hundratusentals ryssar ha flytt landet.
Enligt Svenska freds- och skiljedomsföreningen, ska ingen behöva tvingas bära vapen, eller delta i krig, mot sin vilja.
– Rätten att vägra vapen är universell, att dessutom tvingas in i ett folkrättsvidrigt krig mot sin vilja är inte något som någon skulle behöva tvingas till. De som vägrar vapen i Ukraina får ett ännu starkare stigma då de ”inte ställer upp för landet” som är under attack, men rätten att ha en egen vilja och vägra bära vapen eller döda gäller så klart även dem, säger Kerstin Bergeå, ordförande för organisationen.
”Mycket oroade när flyktvägarna stängs”
Men vapenvägran räknas inte som ett giltigt asylskäl i sig och i EU råder delade uppfattningar om huruvida ryssar som flyr mobiliseringen ska tas emot eller inte. Tyskland har öppnat för att ge asyl till ryska desertörer och krigsvägrare. Estland, Litauen och Tjeckien, å andra sidan, är bland dem som stängt sina dörrar för de som flyr mobiliseringen.
– Vi följer utvecklingen noga och är mycket oroade när flyktvägarna för de som inte vill delta i Putins anfallskrig stängs, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen.
”Enormt mänskligt lidande”
Ett fall som har uppmärksammats i flera internationella medier och väckt starka reaktioner i samband med den senaste tidens diskussioner om vapenvägrare rör en ung man i Ryssland som uppges ha tagit sitt liv i fruktan över att kallas in till kriget och tvingas döda. I sociala medier sprids ett klipp på mannen, där han bland annat säger att han vägrar att ta någon annans liv och att han inte är beredd att döda för några ideal.
”Att döda någon, vare sig i krig eller annat, är inget jag kan göra”, säger han bland annat i videoklippet och fortsätter;
”Jag väljer att leva kvar i historien som en man som inte stöttade det som hände”.
Den desperation som drabbar de människor som tvingas kriga och döda mot sin vilja, är ett av krigets många ansikten, enligt Svenska freds.
– Jag tycker att det visar på vilket enormt mänskligt lidande krig orsakar på så många sätt. Det är oerhört tragiskt att en ung människa inte ser någon annan utväg än att ta sitt liv för att inte tvingas att ta någon annans. Ingen ska behöva känna sig så maktlös, säger Kerstin Bergeå och fortsätter;
– Stängs gränserna för den som vill fly kommer sannolikt fler att ta till olika desperata handlingar för att protestera och inte tvingas in i kriget.
”Aktivera massflyktsdirektivet”
Trots att krigsvägran i sig inte utgör grund för att få asyl i EU menar Svenska freds att ryska vapenvägrare kan beviljas asyl enligt ett prejudicerande beslut från EU-domstolen gällande Syrien.
– Eftersom han (en person som vägrar kriget, reds. anm.) då mot sin vilja skulle delta i krigsbrott blir förföljelse ett asylskäl, säger Kerstin Bergeå.
Den uppfattningen delas av Bernd Parusel, som forskar om EU:s migrationspolitik vid Sieps.
– Jag gör bedömningen att ryska krigsvägrare i de omständigheter som vi har just nu har ganska bra chanser att få asyl i EU. Det beror på att om en person vägrar att delta i ett krig som betraktas som illegalt, ett folkrättsvidrigt aggressionskrig, då är det ett skäl att få flyktingstatus i EU, säger Bernd Parusel i en kommentar till SVT.
Ett annat sätt att ge ryska desertörer och krigsvägrare ett ökat skydd är att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet även för dem, anser Svenska freds.
– Vi måste står upp för asylrätten och stötta dem som motsätter sig Putin och kriget. Vapenvägrare och desertörer riskerar sitt liv och sin frihet för att protestera mot Putins folkrättsvidriga och fasansfulla krig. Det här är människor som precis som vi vill få ett stopp på kriget och som förtjänar vårt stöd, säger Kerstin Bergeå och fortsätter;
– Det bästa vore om detta kunde lösas på EU-nivå med en slags humanitär korridor för desertörer och krigsvägrare.
