Diplomater och världsledare har samlats under ökensolen i Sharm el-Sheik för att vid FN-mötet COP27 se till att ord blir till handling i klimatarbetet.

Hittills går det inget vidare. Länderna minskar inte sina utsläpp tillräckligt för att nå Parisavtalets mål, de globala utsläppen växer fortfarande. Världen är redan 1,1 grader varmare än under förindustriell tid och klockan tickar.

Ländernas nuvarande åtaganden landar långt bortom målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Inte heller ser det särskilt ljust ut när det gäller 2 grader – utan de samlade klimatplanerna pekar snarare mot 2,5 graders uppvärmning vid seklets slut.

Argare värld

Om det blir verklighet ger vi oss in på okänd mark, framhåller Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

– Vi kan skissa på allt som kommer att hända, visa vad det betyder rent vetenskapligt. Men det har inte varit så varmt på 3 miljoner år så vi vet inte hur jorden kommer att se ut, säger hon.

– Det kommer också att bli en argare värld. Det är som att rikare länder käkar upp klimatutrymmet och tar springnota från betalningen medan de mest sårbara och utsatta regionerna får bära största delen av konsekvenserna. I en sådan värld kommer de geopolitiska spänningarna att vara större, vilket vi redan märker på COP27.

För att undvika att passera 1,5 grader måste de samlade utsläppen minska med nästan hälften till 2030, en enorm utmaning för ekonomier beroende av fossila bränslen som olja, kol och naturgas.

"Allt svårare"

Allt fler anser nu att 1,5-gradersmålet är att betrakta som dött. Men rent teoretiskt är det fortfarande möjligt att nå målet, påpekar Erik Kjellström som är professor i klimatologi vid SMHI.

– Men i praktiken har det varit svårt länge och det blir allt svårare så länge utsläppen är höga, säger han.

– Även om takten på ökningen minskat något ser vi fortfarande ökande utsläpp som värmer upp planeten. Med gällande politik klarar vi ju inte heller 2-gradersmålet.

Line Gordon håller med om att det kommer att bli oerhört svårt att nå 1,5-gradersmålet men vill inte säga att det är helt kört. Rent fysiskt är det möjligt, om än oerhört tufft, menar hon och pekar på de scenarier från FN:s klimatpanel IPCC där världen ställer om som allra mest och lovar större utsläppsminskningar.

– Sedan är frågan om det är socialt möjligt, om vi kommer att mobilisera de resurser som krävs? Det är klart att det går, men just nu saknas det ledarskap, finansiering och tillräckliga åtaganden, säger hon.

– När folk säger att det inte är möjligt att nå målet tror jag att de blandar ihop vad som är sannolikt och vad som är möjligt. Är det sannolikt att vi klarar det? Tveksamt.

Konkret mål

Att världen i och med Parisavtalet fick ett mål att samlas kring, tror Erik Kjellström har spelat roll för det globala klimatarbetet.

– Oavsett hur det går är det viktigt att att alla länder är med i matchen och jobbar mot ett gemensamt mål, säger han.

– Målet gjorde också det hela mer konkret. Vi vet att vi kommer att nå 1,5-gradersnivån om vi fortsätter med våra utsläpp och det ligger relativt nära i tiden. Den typen av klimat är något som många av oss och våra barn kommer att få uppleva.

Line Gordon tycker att det är viktigt att hålla fast vid 1,5-gradersmålet och inte ge upp och släppa kontrollen över utsläppen när gränsen passeras. När det gäller den globala uppvärmningen spelar varje tiondels grad roll för vilken framtid planeten går till mötes.

– Det är inte kört när vi passerar 1,5 grader men klimatförändringens konsekvenser kommer att bli allt mer omfattande ju varmare det blir, säger hon.

Värme och torka

För Sveriges del kan det handla om fortsatta förändringar i årstiderna, med kortare vintrar och mindre snö. Mer nederbörd är att vänta på de platser där det regnar i dag, med lågtryck som för med sig mer vatten till exempelvis Sverige, enligt Kjellström.

– Sedan kommer risken för värmeböljor att fortsätta öka och på vissa delar av jorden kan det bli dagar och perioder av året som är direkt hälsofarliga, säger han.

– Ökande temperaturer leder också till ökad avdunstning. I torra områden eller under säsonger då man har högtrycksdominerat väder, som i Sverige, är risken större för att man får längre torrperioder, brist på vatten eller ökad risk för skogsbränder.

Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om i december 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Det görs i nationella klimatplaner (NDC).

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.