Den höga inflationen och ökande kostnader för mat, el och andra levnadskostnader har fått politikerna att ta till en rad ovanliga åtgärder för att stötta svenskarnas ekonomi. I juli återinfördes ett tillfälligt tillägg på 25 procent för barnfamiljer som har bostadsbidrag, tänkt att vara ett effektivt sätt att nå de allra mest utsatta i samhället. Den nuvarande regeringen har föreslagit att stödet ska förlängas ytterligare sex månader från årsskiftet.

Men de med allra tuffast ekonomi, de som har försörjningsstöd, får i de allra flesta fall inte tillgång till stödet. Detta då bostadsbidrag räknas som en inkomst och därför vanligtvis dras av från försörjningsstödet som kommunerna ger. I praktiken innebär det alltså en oförändrad ekonomi för familjerna, samtidigt som kommunerna får minskade utgifter för utbetalning av försörjningsstöd.

Christina Olsson, generalsekreterare för riksförbundet Sveriges makalösa föräldrar, är mycket kritisk till denna utformning.

– När politikerna står och säger att vi ser till att det här tillägget når de mest utsatta, så stämmer inte detta i praktiken. För de undantar de mest utsatta. De får inte en enda krona mer, samtidigt som matpriserna ökat med 17 procent hittills i år, säger hon.

Riksnormen ännu inte höjd

Att räkna av bostadsbidrag på försörjningsstödet är i sig inget konstigt. Det är normal praxis bland kommuner. Men riksnormen i försörjningsstödet som bestäms av regeringen är bara ett golv, inte ett tak, och det är fullt möjligt för kommunen att själv besluta om att ge mer.

Då riksnormen normalt sett justeras i januari varje år så har de med försörjningsstöd sett sin köpkraft minska rejält under året till följd av den höga inflationen. Christina Olsson menar att inte ens höjningen på 25 procent av bostadsbidraget räcker för att täcka de ökade kostnaderna. Hon menar att man antingen skulle ha behövt höja riksnormen en extra gång under 2022 eller se till att alla nås av ett höjt bostadsbidrag.

Men så har inte skett. Tidningen Hem och hyra gjorde tidigare i år en enkät bland Sveriges kommuner där det visade sig att enbart 10 av Sveriges 290 kommuner tagit ett aktivt beslut om att låta familjer med försörjningsstöd behålla extratillägget i bostadsbidraget. Fyra kommuner uppgav att de hade ett förslag på att göra detta, 52 hade inte bestämt sig, medan en majoritet, 153 kommuner, uppgav att de sänker försörjningsstödet.

Ingen uppmaning till kommunerna

Ingenstans i den tidigare regeringens eller den nuvarande regeringens förslag står det någon uppmaning till kommunerna att inte dra av höjningen i försörjningsstöden.

– Jag kontaktade SKR (Sveriges kommuner och regioner) och frågade om de inte borde skriva till kommunerna med en uppmaning om att de här pengarna kommer från staten och är avsedda till fattiga barnfamiljer, så ta dem inte! Men enligt de så gör kommunerna rätt enligt lagen, så länge staten inte skriver att det här ska räknas av, säger Christina Olsson.

SKR skriver i ett mail till Syre att de inte utfärdar några rekommendationer till kommunerna om hur de ska handlägga ekonomiskt bistånd. De hänvisar istället till Socialstyrelsen senaste uppdatering av riksnormen. I november beslutade de att riksnormen för år 2023 ska räknas upp med 8,6 procent jämfört med år 2022.

– Jag har svårt att förstå hur 8,6 procent kommer att räcka då inflationen idag redan är över de siffrorna, säger Christina Olsson.

Urholkat bostadsbidrag

Medlemmarna i Sveriges makalösa föräldrar består av ensamstående föräldrar, som givetvis har olika ekonomiska förutsättningar sinsemellan. Men Christina Olsson beskriver en generellt mycket tuff situation.

– Ensamstående är en av de grupperna som är mest eftersatta i samhället idag eftersom nivåerna på bostadsbidraget är frysta sedan finanskrisen på 90-talet. Om bostadsbidraget åtminstone hade räknats upp med index så hade det kanske sett annorlunda ut, men idag räcker inte 25 procents tillägg, eftersom det redan är så urholkat och når få familjer. Max-hyran som en ensamstående med två barn får lägga in i kalkylen idag ligger på 5900 kronor. Vid en lön på 20 000 i månaden landar då bostadsbidraget på 2600 kronor.

Föreningen presenterar i dag en enkät där de tillfrågat sina medlemmar om hur de ser på sin ekonomi.

– Vi har gjort en enkät bland våra medlemmar som vi snart publicerar och där ser vi bland annat att 60 procent av de som svarar säger att de regelbundet lagar billigare mat till sig själva för att kunna prioritera maten till sina barn. Samtidigt är många i dag tvingade till att lägga stor tid på att leta efter olika erbjudanden i matbutikerna och, på de ställen där de finns, butiker avsatta för ekonomiskt utsatta familjer. Jag vet inte. Jag frågar mig: Vi är ett av de rikaste länderna i världen. Varför accepterar vi att vi ska ha fattiga barn i vårt land?

Syre har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje, som ännu inte återkommit med ett svar.

Läs mer:

Bad om matpengar – socialtjänsten hotade att orosanmäla barnen

Missförstånd när folk rasar över elstödet och socialbidraget