”Vi analyserar vad som skulle hända om Finland söker om Natomedlemskap”, säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff med Finlands statsminister Sanna Marin. Enligt uppgifter till SvD vill Andersson att Sverige ska ansluta till Nato i juni.
Diskussionen mellan Andersson och Marin i dag kommer att fokusera på hur länderna kan stärka sin säkerhet, men också om stödet till Ukraina.
– Vi har olika alternativ, och inget är utan risk, säger Andersson.
– Jag uppskattar möjligheten att ha en rak diskussion mellan oss, säger Sanna Marin.
Säkerhetssituationen understryker vikten av nära samarbete med EU och med Finland, säger hon.
Dramatisk förändring
Hon beskriver vidare hur den den europeiska säkerhetssituationen har förändrats dramatiskt sedan Rysslands krig i Ukraina. Hon berättar att Finlands regering i dag lägger fram sin säkerhetspolitiska analys för riksdagen.
– Den analyserar vad som skulle hända om Finland söker om Natomedlemskap, säger hon.
– Skillnaden mellan att vara en partner och en medlem är väldigt klar, säger Sanna Marin.
Politisk allians
–Rapporten ser Nato som det är, inte bara en militär allians utan också en politisk allians, säger hon.
Andersson får frågan om det är möjligt att Sverige stannar utanför Nato om Finland går med.
– Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det finns risker och möjligheter med alla olika handlingsalternativ. Jag tycker det är viktigt att vi analyserar det här läget, säger Andersson.
– För mig är det viktigt att analysen görs och den är grundligt gjort. Utifrån det kommer vi fatta beslut utifrån vad som är bäst för Sverige. Även Finlands potentiella vägval kommer att vara del av den analysen. Det beslut ett land fattar påverkar även det andra landet, säger hon.
"Ökad hotbild"
På frågan om riskerna om Finland och Sverige rör sig mot Nato i olika tempo, svarar Andersson att det finns en ökad hotbild i vårt närområde.
Statsminister Sanna Marin framhåller att den finska rapporten fokuserar på de breda effekterna av den fundamentala förändringen, på ekonomin, motståndskraft, livsmedelsberedskap, kritisk infrastruktur, cybersäkerhet såväl som hybridhot.
– Viktigt är att rapporten täcker olika åsikter om att göra vår försvars- och utrikespolitiska linje starkare. I det här nya säkerhetsklimatet analyserar rapporten vad det kan betyda om Finland ansöker om Natomedlemskap, säger hon.
Konsekvenser och risker
Marin konstaterar att det finns inga sätt att ha säkerhetsgarantier än under Natos gemensamma försvars- och säkerhetsgarantier i Natos artikel fem.
– Nato är en organisation där viktiga beslut om vår säkerhet tas. Det är en viktig del av Europas politiska och säkerhetsarkitektur, säger hon.
– Vi måste vara tydliga med konsekvenser och risker. Det finns både långsiktiga och kortsiktiga risker. Riskerna finns där både om vi ansöker och om vi inte ansöker. Det är en debatt som måste föras i riksdagen.
Ansökan i juni?
Statsminister Magdalena Andersson (S) vill att Sverige går med i Nato i juni, uppger källor för Svenska Dagbladet. Enligt tidningen planerar man att lämna in ansökan på Nato-mötet i Madrid den 29-30 juni.
Den finländska regeringen ska senare i dag lämna en säkerhetspolitisk redogörelse till riksdagen. Den väntas vara en bred genomgång och lista både för och nackdelar med ett finländskt Natomedlemskap.
Även i Sverige pågår arbetet med att ta fram en ny säkerhetspolitisk analys som kommer att presenteras i offentlig rapport senast 31 maj.
Läs mer:
