På redaktionen dyker frågan upp ibland: Gállok eller Kallak? Gállok är det lulesamiska namnet på en plats med stor betydelse för bland annat renskötsel – renarna tar den vägen till och från sina vinterbeten. I närheten planeras en järngruva, som skulle skära av vägen så att renarna blev tvungna att åka lastbil. Dessutom skulle naturen manglas ner, sjöarna förorenas och världsarvet Laponia skadas.

Finland och Jokkmokk

Protesterna mot gruvplanerna har pågått sedan 2013, och de som protesterar tenderar att använda det lulesamiska namnet. Inget konstigt i det, men ortnamn i tidningsrubriker är inte riktigt platsen för aktivism.

Praxis i medier när det gäller namn på andra språk är att använda det svenska eller försvenskade namnet när det finns ett. Finland, inte Suomi, Bryssel, inte Bruxelles som på franska eller Brussels som på nederländska.

När det gäller samiska namn i Sverige brukar samma sak gälla. Jokkmokk kan låta samiskt, men det är en försvenskad version av lulesamiska Jåhkåmåhkke. Namnet är sammansatt av jåhkå som betyder å eller större bäck och måhkkå som är en sväng eller en krök. I själva verket är det snarlikt Arboga – ar- betyder å, -boga är en båge eller en krök.

Jokkmokk ligger cirka fyra mil från Gállok/Kallak, och på vägskyltarna står både Jokkmokk och Jåhkåmåhkke. Däremot står det nog varken Gállok eller Kallak, inte ännu i alla fall.

Namnet på en sjö

Tor Lennart Tuorda, naturfotograf och antigruvaktivist med samiska rötter, bor på ön i Lilla Lule älv där Gállok ligger, Björkholmen. På sin hemsida skriver han mycket om kampen mot gruvan, men han har också fördjupat sig i platsens namn. Jag letar efter information om vad det betyder, men det skriver han inte. Däremot berättar han att Gállok, Gállak, Kallok, Gállokjávrre och Gállakjávrre är namn som används om en sjö och ibland även om området runt sjön.

Det han intresserar sig för är egentligen inte frågan om Gállok eller Kallak, utan Gállok, Gállak och Kallok. Det sistnämnda är en försvenskad version av namnet som används av dem som bor på Björkholmen. Men järnfyndigheten finns inte i sjön, och inte vid den heller. Den finns på ett berg en bit därifrån, Roavvoajvve. Namnet betyder troligen brända huvudet och det kan syfta på att hela berglandet en gång i tiden var avbränt av åska, berättar Tor Lennart Tuorda.

Hela området har aldrig förr haft något särskilt namn, utom Björkholmen, som är ön i Lilla Lule älv där sjön och berget ligger. Men ”gruvkramare och exploatörer” – för att citera Tuorda – kallar det nu Kallak.

Hellre Gállok

Det vore förstås bra med fler källor, men Tor Lennart Tuorda är den enda jag har hittat som har något att berätta om de här namnen. Institutet för språk och folkminnens ortnamnsregister tar till exempel inte upp något av dem och Sametingets samiska ordlista nämner dem inte heller.

Men Kallak tycks alltså inte vara ett etablerat ortnamn eller det svenska namnet på Gállok utan en benämning på ett område som man tänker sig ska användas för gruvdrift. En egen version av namnet på en sjö och en strand som ingår i området, men bara som en liten del. Det är ungefär som att anlägga en gruva i Gränna och kalla den för Vättern, men stava namnet fel.

Att använda namnet Kallak i medier blir då inte alls neutralt. Det blir inte riktigt rätt med Gállok heller, men ändå rimligare. Mest korrekt kanske det vore att kalla det Björkholmen, som ön heter. Eller Roavvoajvve, som berget heter. Eller kanske Brända huvudet, som bergets namn blir på svenska. Men man ska ju göra sig förstådd också, har jag hört.

Om någon läsare vet mer om de här namnen vore det intressant. Någon kanske till och med vet vad Gállok betyder?