Sverige är nu nära ett beslut om ett eventuellt Natomedlemskap. Processen kommer att gå mycket snabbt den närmaste tiden. 

På fredag ska regeringens säkerhetspolitiska analys presenteras. Den har tagits fram i diskussioner med de åtta riksdagspartierna. I analysen pekas för- och nackdelar med Natomedlemskap ut. 

Den innehåller ingen tydlig rekommendation om att Sverige ska gå med i försvarsalliansen. Däremot konstateras, enligt vad som hittills läckt ut, att nuvarande försvarssamarbeten inte innebär någon garanti för att Sverige får hjälp vid en attack. 

Det konstateras också att det inte är ett realistiskt alternativ för Sverige att försöka utveckla bilaterala försvarsallianser med ömsesidiga försvarsgarantier. Orsaken är att det inte finns någon politisk vilja bland EU:s medlemsstater att utveckla ett kollektivt försvar inom EU och utanför Nato. 

Besked på måndag 

Den främsta orsaken till att analysen inte innehåller en rekommendation om Natomedlemskap är att Socialdemokraterna ännu inte tagit ställning som parti. Det sker på söndag då partistyrelsen träffas. 

På måndag klockan 10.30 kommer riksdagen att hålla en särskild debatt med anledning av den säkerhetspolitiska analysen. I den debatten kommer bland andra statsminister Magdalena Andersson (S) att delta. 

Även i Finland kommer riksdagen att debattera Nato på måndag. 

Enligt uppgifter till TT siktar den svenska regeringen på att ge besked i Natofrågan i nära anslutning till riksdagsdebatten på måndagen. 

Från regeringshåll vill man dock inte bekräfta den uppgiften. 

Snabbspår i Nato 

Förberedelser har också gjorts för att ett eventuellt svenskt ja till Nato ska behandlas väldigt snabbt på försvarsalliansens högkvarter i Bryssel. 

De två första stegen i anslutningsprocessen, en intensifierad dialog och att gå igenom ett medlemsförberedande program, MAP, har skippats för svensk del. Det kan göras eftersom anslutningsprocessen inte finns reglerad i detalj Natofördraget. 

Därför kan en inbjudan till anslutningssamtal från de 30 Natoländerna komma kort efter att regeringen sagt ja till Nato. Det finns bedömningar om att själva anslutningssamtalet kan gå på en dag. Utrikesminister Ann Linde (S) tror att de kan klaras av inom en vecka. 

Inte som EU 

Natos anslutningssamtal går inte att jämföra med EU.s medlemskapsförhandlingar. Anslutningssamtalen är inga förhandlingar utan handlar om att klargöra att landet som vill gå med i Nato förstår vad det innebär. Till exempel att delta i det kollektiva försvaret av andra medlemsländer. 

Efter anslutningssamtalen skrivs det en rapport av Nato, som lämnas till de 30 Natoländerna. Därefter ska Natos högsta beslutande organ Nordatlantiska rådet besluta om ett tillträdesprotokoll för Sverige. Från och med att det beslutet är taget så får Sverige delta i alla Natomöten som inbjudet land, utom de som handlar om kärnvapen och om Sveriges och Finlands medlemskap. 

Det innebär att statsminister Magdalena Andersson (S) får sitta med vid bordet på Natotoppmötet i Madrid 28-30 juni. 

Innan Sverige kan bli medlem fullt ut så måste dock tillträdesprotokollet även godkännas av de 30 Natoländernas parlament. 

Det är denna så kallade ratificeringsprocessen som väntas ta längst tid. Men även här har flera länder, till exempel Norge, utlovat en snabbehandling av Sveriges och Finlands protokoll. 

Därefter ska även Sveriges riksdag godkänna protokollet. När det sker omfattas Sverige av Natos säkerhetsgarantier. 

Tillträdesprotokollet ska sedan tillföras Natofördraget som förvaras i Washington.