En effektiv klimatpolitik på transportområdet är helt avgörande för om vi ska klara klimatkrisen. Men i Stockholms stad vänder det blågröna styret förhoppningsfullt blicken mot marknadens privata aktörer och missar att ta tag i problemen själva. Vi menar att mer måste göras nu, att vänta in marknadens egna lösningar är att använda tid vi inte har.
DEBATT. Hälften av Stockholm stads klimatutsläpp kommer från vägtransporter. För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål måste utsläppen halveras varje årtionde, det innebär att Sveriges och Stockholms transportutsläpp ska ha minskat med 70 procent till år 2030.
En viktig nyckel till en hållbar transportsektor är den omtalade elektrifieringen. En ny studie från det statliga forskningsinstitutet RISE visar att det som faktiskt kostar allra mest, det är att inte ställa om i tid. För varje år övergången till elfordon skjuts upp är förknippad med en alternativkostnad på cirka 16 miljarder kronor (för region Stockholm), vilket är dubbelt så mycket som den totala installationskostnaden för laddinfrastrukturen. En långsam omställning blir med andra ord en dyr affär.
Det är bättre för miljön, klimatet och för stockholmarnas ekonomi att ställa om snabbt snarare än att vänta på optimala lösningar. Dessutom så riskerar den förändring som bara drivs av marknadskrafter att bli socialt orättvis. Vi kan till exempel se det genom att nästan alla befintliga laddstolpar för elbilar är placerade i innerstaden. Vi som bor i förort får snällt vänta.
Alltför länge har stadens blågröna majoritet väntat på att privata företag ska lösa transportutsläppen. Det tar för lång tid. Staden själv måste leda arbetet med elektrifiering och höja sina ambitioner. I stället för tandlösa styrdokument och nya utredningar behöver vi investera rejält i laddinfrastrukturen så att alla stockholmare får tillgång till laddning nära hemmet.
Laddinfrastruktur och laddplatser kommer dock inte lösa allt. Frågan om kapacitetsbrist behöver också bemötas. Hälften av alla nya bilar i Stockholm stad är i dag elbilar. Om antalet fortsätter att öka till 2030 kommer Stockholmsregionen behöva mer el varje år, motsvarande ungefär 25 nya vindkraftverk per år. Det här ställer stora krav på våra elnät men också på produktionen av förnybar energi. Vänsterpartiet har länge drivit på för att Stockholm ska investera i havsbaserad vindkraft och etablera ett eget kommunalt bolag för solelsproduktion.
Som det ser ut i dag så ägs laddare på en och samma gata av flera olika företag, vilket skapar samordningssvårigheter. Vi vill att staden tar täten och leder den nödvändiga samordningen för att elen används effektivt, så att den räcker till alla medborgare.
Det är uppenbart att marknaden själv inte kan lösa problemen. Vi behöver en snabbare och mer ansvarsfull omställning som ser till att laddinfrastrukturen sprids till alla områden, inklusive Stockholms ytterområden. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att elektrifieringen är stadens ansvar. Bara med den inställningen kan vi åstadkomma klimatomställning i Stockholm som är både snabb och rättvis.
