Nyligen beslutade regeringen att ge tillstånd till en stor havsbaserad vindkraftspark vid namn Kriegers flak, ungefär tre mil söder om Trelleborg.

Parken delas mellan Danmarks, Sveriges och Tysklands ekonomiska zon. Enligt statliga Vattenfall beräknas vindkraftverken på den svenska sidan kunna producera omkring 2,6 terawattimmar per år, vilket motsvarar behovet av förnybar el för drygt 500 000 hem.

De tyska och danska kraftverken stod klara 2016 respektive 2021. De svenska kan vara i drift 2028.

"Enorma volymer"

Regeringen har just nu fem ärenden om tillstånd för havsbaserad vindkraft på sitt bord och ett ärende om ändring av tillstånd. De handläggs antingen på miljödepartementet eller hos länsstyrelsen på uppdrag från regeringen.

– Det är enorma volymer vi pratar om, någonstans mellan 20 och 30 terawattimmar som ligger och väntar. Det är ett antal kärnreaktorer som det här skulle motsvara och mycket i södra Sverige, säger Centerpartiets klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin.

Två av ansökningarna är projekt som drivs av Vattenfall som ligger i anslutning till varandra – Stora Middelgrund, omkring tre mil väster om Halmstad, och parken Kattegatt syd, strax norr om det.

En annan ansökan har lämnats in av elbolaget Eon för projektet Södra Midsjöbanken, drygt sju mil sydsydost om Ölands södra udde. Den inkom till regeringen redan i mars 2012.

Skåne Havsvindpark, drygt två mil söder om Ystad, gäller en vindkraftspark som bolaget Ørsted Wind Power vill uppföra. Därutöver finns den planerade parken Galatea-Galene, cirka 2,5 mil utanför Falkenberg och Varberg.

Tagit två decennium

Förutom från Eon kom ansökningarna in mellan 2020 och 2021. Rickard Nordin menar att regeringen måste snabba på processen.

– Vi vill att man skyndar på de här ärendena och fattar beslut så snart som möjligt. Om de behöver kompletteras borde man ha kunnat ta in kompletteringarna för länge sedan, säger han.

– Det borde vara högsta prioritet för en regering att få sakerna på plats.

När det gäller Kriegers flak påbörjades projektet redan 2002. Men på grund av överklaganden, ändrade marknadsförutsättningar och Natura 2000-tillstånd har det dragit ut på tiden. Under tiden blev tornen omoderna.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) säger att hon inte kan uttala sig om utgången i de pågående ärendena. Men hon tillstår att processerna tar lång tid.

”Jag är den första att säga att det har gått för långsamt att få tillstånd, det är därför regeringen nu snabbar upp och förenklar tillståndsprocessen, vi vill ju att klimatinvesteringar och nya jobb ska hamna i Sverige och inte rinna oss ur händerna”, skriver hon i en kommentar till TT.

Försvaret blockerar

I flera fall har Försvarsmakten satt stopp för vindkraftsparker.

Strandhäll framhåller att regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa hur myndigheten bidrar till samexistens mellan olika samhällsintressen, samt att Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan i prövningsprocesser för förnybar elproduktion.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund är inte heller nöjd med hur frågan hanteras.

– Vi kräver att regeringen fattar beslut så fort det är möjligt, säger han.

– För att vara helt öppen och ärlig tror jag att statsministern måste peka med hela handen. Det är olika intressen inom regeringen som jag tycker har fått lamslå vindkraftsprojekt alldeles för länge. Framförallt är min erfarenhet att försvarsdepartementet och försvarsintressen blockerar processerna väldigt mycket.