I över hundra år har vattenkraft bidragit med förnybar el men strimlat ål och utrotat svenska lax- och öringbestånd. Men slagsidan mot att producera el på bekostnad av ekosystemen är tänkt att balanseras. Påeldade av EU:s vattendirektiv tog riksdagen 2018 beslut om att vattenkraften ska ansöka om nya miljötillstånd. I februari i år lämnades också de första ansökningarna in till mark- och miljödomstolarna.

– Det är en gammal kollektiv skuld som vattenkraftsfamiljen nu rättar till, sa då Anna Jivén, vd för Vattenkraftens miljöfond, som skapats av åtta svenska energibolag för att bekosta alltifrån den juridiska processen till miljöåtgärder, så som fiskevägar.

Men i samband med en omröstning på våren stod det klart att en riksdagsmajoritet i form av C, M, KD och SD ville pausa arbetet genom ett tillkännagivande. Det med hänvisning till att vattenkraften skulle förlora för mycket elproduktion, när krav ställs på bland annat fiskevägar. Samtidigt fanns ett uttalat riktvärde från myndigheterna, om att begränsa produktionsförlusten till högst 1,5 TWh, av den totala produktionen som ligger på 67 TWh.

Tillkännagivandet kritiserades av Liberalerna. Men efter valet vek partiet ned sig. I Tidöavtalet framgår att omprövningen av vattenkraften ska pausas. Tidigt på måndagsmorgonen kallade också regeringen till pressträff för att lägga fram förslaget, en ettårig paus ”för att analysera läget och genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga”.

– Även små försvagningar av elsystemet kan i det här läget få allvarliga påföljder för elförsörjningen, därför behövs det innan omprövningen fortsätter en ordentlig analys av vad vårt elsystem klarar av, motiverade miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari förslaget, som nu skickats ut på remiss.

”Det finns ingen koppling”

Totalt berörs runt 2 000 vattenkraftverk av omprövningarna som ska pågå i 20 år. De 83 kraftverk som påbörjades förra året omfattas inte av förslaget som ska resultera i att de ansökningar som skulle ha lämnats den första februari 2023, istället ska lämnas in den första februari 2024.

– Det handlar inte bara om vår egen förbrukning och vad vi kan göra för att hålla nere den utan också om att varje elproducent räknas. I det här läget, utifrån dagens situation saknar vi en klar bild av hur omprövningen av vattenkraft kommer att påverka systemet, säger energiminister Ebba Busch (KD), som också deltog på presskonferensen.

Men deras argument sågas av Christer Borg, generalsekreterare för miljöorganisationen Älvräddarna. Från det att nya villkor meddelas från domstolarna, har kraftverken minst fem år på sig att bygga miljöåtgärderna, samtidigt som det väntas bli konkurrens om entrepenörerna.

– De är fullt upptagna, så fem år – det är frågan om det ens räcker för att de ska hinna med alla de här jobben. Så när vatten börjar skickas i fiskvägar istället för turbiner, det är något vi ser tidigast som mätbart om fem år. Så kopplingen mellan den här vintern, nästa vinter och nästnästa vinters elpriser, den finns inte, säger Christer Borg.

”Betyder noll och intet”

Christer Borg pekar också på att det redan i dag står klart att nästan alla vattenkraftverken i de stora vattenkraftsälvarna kommer att undantas från krav på miljöåtgärder, samtidigt som de mindre kraftverken spelar en marginell roll i elsystemet.

– De 1 700 minsta kraftverken, de har ingenting med regleringen av elnätet att göra. De är inte gjorda för att gå upp och ned i produktion. Och hade de kunnat det skulle de med deras lilla produktion haft försumbar påverkan på regleringen.

Den verkliga orsaken till pausen är att hitta kryphål i lagstiftningen för att kunna göra undantag, även för de mindre kraftverken, menar Christer Borg.

– De flesta storskaliga kommer det inte att göras ett dyft i förutom möjligen de i Natura 2000-områden. Nu vill man göra det för de småskaliga också, vilket betyder intet och noll för elsystemets robusthet, säger han.

Välkomnas av branschen

Även Världsnaturfondens generaldirektör Gustaf Lind är kritisk till beslutet att pausa omprövningen.

– Enligt Svenska kraftnät skulle en miljöanpassning av alla småskaliga vattenkraftverk i Sverige endast medföra en produktionsförlust på under 0,5 procent av den totala energiproduktionen från vattenkraft. Varför ska dessa anläggningar undantas miljövillkor? skriver han på Twitter i en fråga riktad till Ebba Busch och Romina Pourmokhtari.

Men om miljöorganisationerna är kritiska, fick förslaget ett desto varmare mottagande av Svensk vattenkraftsförenings styrelseordförande Thomas Sandberg.

– Vi ser hur myndigheterna har kört det hela i diket och vi undrar: hinner man verkligen göra det omtag som är nödvändigt med regelverk och myndighetsstruktur på tolv månader, säger han till TT.

Läs mer: De tar kampen för älvarna: ”Politiskt har vi alltid haft otur”