”Som ett resultat av den ryska invasionen av Ukraina, tillåter vi tillfälligt vissa former av politiska uttryck som normalt skulle strida mot våra bestämmelser, som till exempel våldsbejakande uttryck som ’död åt de ryska inkräktarna’”, skriver moderbolaget Meta på fredagen.

Samtidigt, skriver företaget, ska ”uppmaningar till våld mot ryska civila” inte tillåtas.

De nya lättade reglerna kommer enligt Reuters att gälla i Ryssland, Ukraina, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Rumänien, Slovakien, Armenien, Azerbajdzjan och Georgien.

"Ett konstigt beslut"

Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet vid Högskolan i Skövde, är kritisk till företagets beslut och är förvånad över att det fattats.
– Jag häpnade när jag hörde det. Att man har valt att tillåta hot om våld mot ett visst folk och mot vissa personer men bara i vissa länder. Det är en väldigt konstig grej, säger han.

Att göra skillnad på våldsbejakande uttalanden beroende på vem eller vilka dessa riktas mot är att hamna i en ”slippery slope”, en hal utförsbacke, menar Nohlberg.

– Jag tycker inte att det är en god princip att dela upp världen i bra och dåliga när man talar om det i så breda penseldrag som folkslag.

"En sorts globala domare"

Facebook har enligt Mattias Svahn, forskningschef på Egovlab vid Stockholms universitet, hamnat i en svår sits i och med kriget i Ukraina.

– De (Facebook) skapades för personliga meddelanden mellan människor. Att ha en global politisk roll i en krigstid – det är de, med sin grundläggande struktur, illa lämpade för.

Företaget tvingas ta ställning till vilka uttalanden som innebär hatbrott och därför inte bör tillåtas och vilka uttalanden som bör skyddas av yttrandefriheten. Den gränsdagningen blir svår, enligt Svahn.

– De blir en sorts globala domare.

Har inte kapacitet att moderera

Problemet för Facebook är också mängden av information som publiceras på plattformarna om kriget. Företaget har knutit upp lokala moderatorer och faktagranskare i många länder. Mattias Svahn tror däremot inte dessa kommer att räcka.

– Dessa är förstås inte tillräckliga för den kvantitet av information det handlar om, särskilt inte för mindre språk, säger Svahn.

Vad händer framåt

Det är svårt att säga hur Facebook kommer att agera framöver. Marcus Nohlberg är rädd att den svåra avvägningen av vad som är uppmaningar till våld mot ryska inkräktare även kan drabba ryska civila.

–Det är lätt att den här sortens diskussioner går ett släpp för långt.

Enligt Mattias Svahn, känns beslutet om lättade regler inte helt ogenomtänkt.

– Ukrainakriget kommer inte vara över snart, så hur länge ska de tillåta det här, i flera år? Och kommer de att tillåta det i fler konfliktområden?

Facebook har liksom många andra bolag baserade i väst pausat sin verksamhet i Ryssland. Kreml har i sin tur sällat sig till Kina och Nordkorea och blockerat plattformen för användare i Ryssland.

På fredagseftermiddagen rapporterar AFP att tillgången till plattformen Instagram begränsas i landet. Det bestämdes efter att Rysslands utredningskommitté inlett en utredning av moderbolaget Meta på grund av de lättade språkreglerna. Åklagare vill att Meta klassas som ett extremistiskt företag.