De pågående striderna i Ukraina fortsätter att skörda civila offer samtidigt som behovet av humanitära insatser ökar. Enligt Läkare utan gränser, MSF, är situationen mycket svår och internationella hjälporganisationer har stora problem med att komma åt de områden som är mest utsatta.
Fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina gav många ett hopp om att vapnen snart skulle läggas ner. Men de senaste veckornas uppgifter från krigets Ukraina pekar istället på ett förlopp med fortsatta strider och ett urskillningslöst våld mot både civila och krigsfångar.
Bilder och videoklipp som visar hur civila och soldater skjuts ihjäl, till synes av både ukrainska och ryska styrkor, flödar i sociala medier, varav en del även har verifierats av internationella medier som The New York Times och BBC.
I förra veckan slogs ännu ett slag mot fredshoppet efter förskräckliga bilder från Butja strax utanför Kiev, som visade massgravar och döda människor med bakbundna händer som låg längs gatorna. Ukraina pekar ut Ryssland som ansvarig för det brutala våldet och har släppt en lista med 2000 namn på personer som påstås ha begått krigsbrott. Ryssland å sin sida förnekar all inblandning och hävdar att kropparna placerats ut på gatorna efter att ryska trupper lämnat staden omkring den 30 mars.
Även om det utan en oberoende utredning är svårt att med säkerhet säga vem som ligger bakom vad under de grymma omständigheter som krig innebär, ter sig en sak säker: Krigsbrott har begåtts och människor har utsatts för brutala våldshandlingar och övergrepp. Och för de som inte lyckats lämna stridsområdena med livet i behåll, är situationen fortsatt mycket svår.
”Får inte tillträde”
Vid sidan av alla människor som behöver kirurgisk vård efter att ha skadats till följd av skott och bombningar, råder även brist på läkemedel i landet, berättar Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på svenska Läkare utan gränser.
– På platser där vi har fått tillträde har vi kunnat konstatera stor brist på medicinskt material, framförallt för behandling av bland annat tuberkulos, diabetes och cancer, säger Pieter-Jan van Eggermont.
Men trots de enorma behov som finns, upplever humanitära hjälporganisationer svårigheter med att nå vissa områden i landet, även de som drabbats hårt i striderna. Både Läkare utan gränser och Internationella Rödakorskommittén, ICRC, har tidigare uttryckt oro över de begränsade möjligheterna – och problemet återstår.
– Logistiskt och säkerhetsmässigt har det varit väldigt komplicerat att nå fram på grund av hur kriget har utvecklats. Det finns infrastruktur, som vägar och broar, som inte är tillgängliga och förstörda eller landminor som utgör problem. I vissa fall beror det helt enkelt på att de stridande parterna inte släpper in något, säger Pieter-Jan van Eggermont.
Han förklarar att det kontinuerligt, sedan krigets start, har pågått förhandlingar med parterna, för att kunna få tillträde till vissa utsatta områden. Men än så länge har det inte gett önskat resultat.
– Jag kan inte säga så mycket om själva förhandlingarna, men det är en process som får pågå, där det som alltid i pågående krig finns en del utmaningar. Vi kan dock konstatera att på en del platser där behoven med stor sannolikhet är mycket stora, är det få hjälporganisationer som hittills har lyckats dra igång en omfattande verksamhet.
Varför har ni, trots förhandlingar, inte fått tillgång till vissa platser? Har de stridande parterna inte prioriteras civila i första hand?
– Ukraina är en väldigt politisk laddad konflikt, med det internationella samfundet, sanktioner och allt annat som pågår. Då blir det ännu viktigare att hålla fast vid våra principer som opartisk, neutral, humanitär aktör som försöker komma in för att rädda liv och lindra nöd där behoven är som störst – och inte bli indragna i politiska låsningar som skulle skapa missuppfattningen att vi tvingas prioritera en sida över en annan, svarar Pieter-Jan van Eggermont.
”Människor lever i misär”
Läkare Utan Gränser har bedrivit humanitär verksamhet i Ukraina långt innan kriget bröt ut den 24 februari. Framförallt i de östra delarna av landet, där det sedan flera år tillbaka har pågått sammandrabbningar och strider. Det material som organisationen haft på plats sedan innan, har delvis varit till hjälp i det humanitära arbetet som pågår nu.
– Under den här fasen har vi försökt omdirigera vår verksamhet och har bland annat kunnat donera läkemedel som vi hade på plats sedan innan, till olika delar av landet, men även fått in en del medicinska kit med kirurgiskt material och läkemedel, säger Pieter-Jan van Eggermont.
Den omstridda Donbass-regionen, där bland annat hamnstaden Mariupol ligger, är bland de områden som har drabbats hårdast i det pågående kriget. Människorna som lever där, berättar Pieter-Jan van Eggermont, har dessutom varit hårt utsatta ända sedan 2014.
– Det är en konflikt som gått under radarn på senare tid, men att striderna just nu bland annat handlar om det området, är ingen överraskning. Under hela perioden har vi sett hur människor levt under mycket tuffa förhållanden, i misär och utan tillgång till den vård de behövt.
”Förfärad”
Strax innan vi avslutar samtalet berättar han dock, att det trots alla begränsningar, gått att få in material och evakuera civila via järnvägarna.
– Vi har samarbetat med nationella tågsystemet i Ukraina, så vi har fått in mycket via tåg.
Men bara några minuter senare kommer uppgifter om två raketattacker mot flyende människor vid järnvägsstation i Kramatorsk i Donetsk oblast. Minst 50 personer, varav 5 barn, uppges ha mist livet i attacken. Det är samma station som organisationen, bara någon dag tidigare, lyckades evakuera ett fyrtiotal patienter från.
”Jag är förfärad över rapporter om bombningar eller missilangrepp på Kramatorsk station. Vi var där igår och såg hundratals människor trängas på stationen i försök att lämna”, skriver Christopher Stokes, akutsamordnare på Läkare utan gränser, i kommentar på Twitter efter attacken.
Läs mer:
