DEBATT. Efter andra världskrigets förödande åverkningar gick länder ihop för att säkra att det aldrig skulle ske igen. Decennier efter det – när freden var säkrad – lades fullt fokus på att utveckla samarbetet till något mer.

Den Europeiska unionen bildades 1993 och har sedan dess inte bara levererat en stabil fred mellan medlemsländer utan tagit enorma steg för att utöka handel mellan länder. Unionen har varit en grund för det klimatarbete vi ser i Europa i dag.

Frihandel med starka klimatkrav kan påskynda och förenkla den gröna omställningen. Protektionism får inte vara det som hindrar Sverige och EU från att ta på sig ledartröjan i klimat- och miljöarbetet. Utan i stället bör vi göra följande:

• Avskaffa tullar och regelkrångel för gröna varor. Tullar och hårda regleringar kan upplevas olika. De kan delvis upplevas som ett besvär för konsumenten, men kan även hindra nya innovationer och minska handeln mellan länder och mellan människor.

Tullar bidrar till dyrare varor för konsumenter samtidigt som de minskar företagens möjlighet att producera varor mer effektivt. Det skapar även hinder för möjligheten att importera mer klimateffektiva varor och tjänster. Tullar på gröna varor och tjänster skadar konsumenter, producenter och klimatet och kan därför inte försvaras.

Genom att avskaffa alla tullar och regleringar på gröna varor i EU – förutom de sanktioner vi har gentemot terrorstater – skulle vi eliminera de hindren för individer och företag att anpassa sig till den gröna omställningen.

• Avskaffa stödet till fossila bränslen. För att EU:s medlemsländer ska kunna bli klimatneutrala och nå de gemensamma klimatmålen krävs det att fossila bränslen fasas ut ur ekonomin. Fortfarande finns det system som hindrar den gröna omställningen från fossila bränslen till alternativa bränslen.

EU:s medlemsländer spenderade 560 miljarder euro år 2019 på subventioner till fossila bränslen. Den största delen av pengarna kommer från skattelättnader och avdrag på fossila bränslen. EU möjliggör också en smutsig mildare beskattning på kol.

EU måste se över hur dagens lagstiftning snedvrider marknaden till fördel för fossila bränslen. Samtidigt måste EU skapa regelverk som stoppar framtida fossila subventioner i medlemsländerna– utan att konsumenterna drabbas.

• Anslut till gröna frihandelsavtal. Norge, Island, Nya Zeeland, Fiji och Costa Rica skrev år 2019 under ”The Agreement on Climate Change, Trade and Sustainability”. Syftet med frihandelsavtalet är att verka för frihandel med gröna varor samtidigt som subventioner för fossila bränslen avskaffades och en grön ekonomi växer fram. Avtalet är en av världens mest ambitiösa gröna frihandelsavtal någonsin.

Om EU anslöt till avtalet skulle den ekonomiska storleken som avtalet omfattar öka markant, vilket skulle bidra till att sätta fart på den gröna omställningen globalt.

• Nollnetto på konsumtion. EU:s medlemsländer har förbundit sig att bli klimatneutrala till år 2050. Målet rör alla delar av ekonomin, från transport och energi till industri, byggnation och jordbruk. Men detta mål påverkar enbart det som produceras inom EU inte utsläpp från import till EU.

EU bör sätta ett mål på nettonoll utsläpp som kommer från all konsumtion och följa dess utveckling. Det skulle möjliggöra att se den statistiska trend som unionen följer.

Sverige väntas gå in i en lågkonjunktur nästa år och ska ekonomin ställa om för att klara klimatomställningen måste EU bli en starkare kraft för grön handel.