Startsida - Nyheter

Radar · Inrikes

Forskningen entydig – läsk största sockerboven

Socker, och i särklass läsk, ökar risken för flera sjukdomar.

Sockersötade drycker ökar risken för bland annat diabetes typ 2 och fetma. Det slår EU:s livsmedelsmyndighet fast efter att ha gått igenom en stor mängd forskning på området.

Det är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (Efsa) som publicerar en diger genomgång av tillgänglig vetenskap på området. De har utgått från 177 artiklar som undersökt sockrets effekt på hälsan.

Ju mer tillsatt socker, desto mer ökar risken enligt rapporten. Och läsk är den i särklass största boven. Sambanden har varit kända sedan tidigare men det är första gången det görs en så stor analys av tillgänglig forskning.

– Det är väldigt bra att de har gjort den här omfattande genomgången. Den bekräftar att läsken är den stora boven när det kommer till riskfaktorer för hälsan, säger Emily Sonestedt, docent och nutritionsforskare vid Lunds universitet.

Tydligt samband

Forskarna konstaterar alltså att det finns ett tydligt samband mellan att dricka sockersötade drycker och en ökad risk för fetma, typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom samt karies.

För tillsatt socker, vilket bland annat finns i godis och kakor, och det socker som tillsätts vid tillverkning av livsmedel, fanns ett samband men inte lika tydligt. Säkrast var sambandet mellan tillsatt socker och ökad risk för fetma. Men för att utveckla typ 2-diabetes var sambandet av lägre säkerhet.

Genomgången som nu presenteras har gjorts efter att Sverige och övriga länder i Norden år 2016 kom med ett önskemål om att Efsa skulle ta fram en maxgräns för hur mycket socker som är okej att äta. Men något sådant värde kunde inte myndigheten sätta – ju mindre desto bättre är deras slutsats.

– Tillsatt socker tillför ingen näring eller andra nödvändiga ämnen, så det går att klara sig utan. Men det betyder inte att det är farligt att äta socker, socker är inget gift. Men det är inte bra att få i sig för mycket, säger Emily Sonestedt, som deltar i ett arbete med att ta fram nordiska näringsrekommendationer för socker och kolhydrater.

Varför läsk?

Varför just läsk och andra sockersötade drycker verkar värre för hälsan vet inte forskarna. Men det kan det finnas flera möjliga orsaker.

– En kan vara att läsk är betydligt lättare att mäta, har man druckit en burk vet man exakt hur mycket socker den innehåller. Andra sockerkällor är väldigt svåra att kontrollera och då blir det svårare att göra studier.

– Men det kan också ha att göra med att det är värre för kroppen att få i sig socker i flytande form och att det är lättare att dricka mer utan att få en mättnadskänsla. Äter du kakor och godis blir effekten en annan, säger Emily Sonestedt.

Hon pekar också på att många av de studier som har gjorts är från USA där det dricks mer än i Sverige per person. Här får vi i oss det mesta sockret genom godis och kakor och hon efterlyser studier som fokuserar på de livsmedlen.

Inte utesluta helt

Men att helt utesluta socker eller få dåligt samvete för en godsak efter maten är inget Emily Sonestedt tycker vi ska ägna oss åt.

– Nej, socker är gott och vi måste kunna ha ett trevligt liv också. Det finns så mycket annat som vi äter och hur vi lever som har betydelse för hälsan. Det är troligen bättre att äta tillräckligt med fullkorn och dra ner på saltet, säger hon.

Efsa kommer inte själva med några rekommendationer utan tillhandahåller vetenskapligt underlag till nationella myndigheter. Svenska Livsmedelsverket uppger att de kommer att ha med Efsas rapport när de uppdaterar sina kostråd.

Fakta: Sockerkonsumtion

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör mindre än 10 procent av energin från maten komma från tillsatt socker. För vuxna motsvarar det ungefär mellan 50 och 75 gram tillsatt socker per dag beroende på hur mycket energi man behöver. Enligt Livsmedelsverkets undersökningar av svenskarnas matvanor äter fyra av tio vuxna mer socker än så. Även hälften av de studerade ungdomarna får i sig för mycket socker.
Även WHO rekommenderar att intaget av så kallade fria sockerarter är mindre än 10 procent av energiintaget. Fria sockerarter definieras som tillsatt socker och socker som naturligt finns i honung, sockerlag , fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.
Källa: Livsmedelsverket

Efsas genomgång

Totalt gick forskarna genom 30 000 olika studier om sockrets påverkan på hälsan. Av dessa studier hittade forskarna 177 stycken av tillräcklig hög kvalitet för att kunna dra slutsatser av.
I materialet ingick dels studier som undersöker vad som händer med vikt och blodsocker på kort sikt när personer konsumerar olika mängd socker, dels stora så kallade observationsstudier där individer får uppge vad de äter.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV