Sommaren har bara hunnit en bit in i juli, men redan så här långt har den inneburit torka och bränder på många håll i Sydeuropa. Den senaste i raden av bränder är en så kallad ”megabrand” i sydöstra Frankrike, som fortfarande pågår och där mer än 650 hektar brunnit ner. Under helgen har närmare 750 brandmän jobbat för att släcka elden och enligt brandkåren har det varit ”mycket ogynnsamma väderförhållanden” och därför svårt att kunna få branden inom kontroll, rapporterar Euronews.

Just nu har hela sydöstra Frankrike mycket hög brandrisk och bränder har blivit allt mer vanliga i området.

Liknande trender syns i hela Medelhavsområdet. Norra Italien genomlever nu den värsta torkan på 70 år. Floden Po har rekordlåga nivåer och i fem regioner har man utlyst nödläge. Regionen står för en stor del av landets jordbruk, och fortsätter torkan under sommaren kan det få ödesdigra konsekvenser för skördarna. Förlusterna uppgår redan till en miljard euro, men beräknas av jordbrukarnas branschorganisation Coldiretti komma att uppgå till två miljarder i år.

I Sverige varnade nyligen Svensk dagligvaruhandel för att pasta, tomatsås och ost som importeras från Italien kan öka i pris framöver.

Även i Spanien har torkan varit påtaglig sedan tidigt i våras, och redan i maj noterades värmerekord för månaden på flera håll. I mitten på juni härjade skogsbränder på flera håll i norra Spanien, underblåst av en värmebölja som kommit ovanligt tidigt.

På samma sätt har torkan i Portugal nått historisk omfattning under året. Och enligt ny forskning ser detta ut att vara en trend, där det allt varmare klimatet ger minskade regnmängder på vintern.

Torraste på 1 200 år

I en ny studie som publicerats i Nature geoscience har forskarna undersökt hur vädret ute på Atlanten påverkar och har påverkat vädret i Spanien och Portugal. Det konstaterar att länderna nu genomgår den torraste perioden på 1200 år och att det ser ut att bli ännu torrare framöver.

Det hela beror på att de lågtryck med regn som vanligtvis drar in över området under vintern allt oftare blockeras av ett starkare högtryck som kommer från området över Azorerna, det så kallade azoriska högtrycket. Vanligtvis ger detta högtryck varm och torr luft över Spanien och Portugal under sommaren, men under vinterhalvåret ersätts det av andra, fuktigare lågtryck som kommer med regn. Men emellanåt blir detta högtryck även under vintertid så omfattande att det driver bort de regnigare vindarna och skapar torra vintrar.

Forskarna i studien kunde se att denna påverkan från det azoriska högtrycket skedde ungefär vart tionde år om man ser på perioden innan 1850-talet, det vill säga då den industriella revolutionen började. Numera återkommer detta fenomen betydligt oftare, ungefär vart fjärde år, och högtrycken har blivit större i omfång.

– Antalet extremt stora azoriska högtryck under de senaste 100 åren saknar verkligen motstycke när man tittar på de föregående 1000 åren, säger Caroline Ummenhofer, forskare på Woods Hole Oceanographic Institution i USA och en del av forskargruppen, till The Guardian.

Hon ser en tydlig koppling till klimatförändringarna och utsläppen gjorda av människan.

– Det får stora konsekvenser eftersom ett extremt stort azoriskt högtryck betyder relativt torra förhållanden för den iberiska halvön och Medelhavet. Vi skulle också definitivt kunna koppla denna ökning till antropogena utsläpp.