En ”vansinnig och kriminell” invasion. Så beskrivs Vladimir Putins krig i Ukraina när de tre fredspristagarna från Ryssland, Ukraina och Belarus gemensamt tog emot Nobels fredspris.
Den fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus, ryska människorättsorganisationen Memorial och ukrainska Center for civil liberties (CCL) delar på fredspriset i år.
En sak står klar: den prestigefyllda utmärkelsen har inte fått pristagarna att lägga sig på latsidan, tvärtom.
– Ukrainas folk vill mer än någon annan i hela världen ha fred. Men fred kan inte uppnås om ett land som befinner sig under attack lägger ner sina vapen, säger Oleksandra Matvijtjuk, ledare för CCL, på plats i Oslo rådhus på lördagen.
Sedan den ryska invasionen i februari har CCL dokumenterat över 24 000 krigsbrott.
Internationell tribunal
Oleksandra Matvijtjuk passade även på att återupprepa sin uppmaning om att få till stånd en internationell tribunal för att kunna åtala Putin, Lukasjenko och ”andra krigsbrottslingar”.
Till följd av Rysslands omfattande bombningar av Ukrainas energiinfrastruktiur tvingades Matvijtjuk skriva sitt tacktal sittande vid ett stearinljus.
Hennes hårdnackade motstånd mot den ryska regimen delas av Memorials ordförande, Jan Ratjnskij, som fördömde Rysslands ”imperialistiska ambitioner”, som han anser är ett arv från Sovjetunionen som ”frodas än i dag”.
I dagsläget ”kallas motstånd mot Ryssland för fascism”, vilket ”har blivit det ideologiska rättfärdigandet för det vansinniga och kriminella aggressionskriget mot Ukraina”, säger han.
Memorial, som dels dokumenterar förtryck under Sovjettiden, dels arbetar med människorättsbrott som begås i dagens Ryssland, växte fram efter Sovjetunionens kollaps genom hundratals lokala initiativ. Organisationen är förbjuden i hemlandet.
Frun mottog priset
Den tredje pristagaren, belarusen Ales Bjaljatski som grundade organisationen organisationen Vjasna 1996, har suttit frihetsberövad sedan juli förra året och har inte fått tillåtelse av regimen att överlämna sitt tal. I stället mottags priset av hans fru, Natalja Pintjuk.
Hon manade till kamp mot ”diktaturer i hela världen”. Enligt henne vill Putin med sitt krig skapa en ”diktatur som står i beroendeställning” till Ryssland.
Av samma typ som i dag råder i Belarus, där det förtrycka folkets röst ignoreras och åsidosätts, säger hon.
