Ju längre tid det tar att få ett asylbeslut, desto svårare för den asylsökande att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är slutsatsen av en utvärdering som IFAU gjort. Däremot tycks väntetiden inte påverka det psykiska måendet.
Trycket var högt på Migrationsverket under 2014, med många asylansökningar. Det innebar att väntetiderna för beslut varierade – handläggningstiderna ökade från 180 till 380 dagar, visar en utvärdering från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk, IFAU, som har undersökt hur väntetiderna påverkade personernas inträde på arbetsmarknaden samt deras psykiska hälsa.
Utvärderingen omfattar knappt 21 000 individer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha ansökt om asyl i Sverige under perioden april till september 2014. Drygt två tredjedelar av studiegruppen var män. Ett år efter inlämnad ansökan hade 11 procent av gruppen sysselsättning, efter två år hade siffran ökat till 32 procent. Men en extra månads väntan på asylbeslutet minskade sannolikheten att vara sysselsatt någon gång under de två första åren med 2,7 procentenheter. Det resulterade i sin tur i lägre arbetsinkomster, närmare bestämt 7,5 procent.
– Man hamnar på efterkälken när man får vänta lite längre, men även efter fyra-fem år så ligger man efter i arbetsinkomst, säger en av rapportens författare, Olof Rosenqvist, doktor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Mer förberedda
De som väntar längre skrivs in på Arbetsförmedlingen senare och deltar i svenska för invandrare i lägre utsträckning jämfört med dem som fått beslut snabbare, konstateras i rapporten. Samtidigt ser forskarna tecken på att man under den längre väntan använder tiden på ett sätt som gör att man påbörjar sin etablering på en högre nivå när uppehållstillståndet väl beviljats. Forskarna tolkar det som att integrationen påbörjas redan under väntetiden.
– En person som får vänta längre är lite mer förberedd vid själva beslutstillfället. Man inleder språkkurser på högre nivå, deltar i mer avancerade insatser, och har lite högre inkomster när man väl börjar jobba. Det händer någonting meningsfullt under väntetiden som gör en mer redo. Troligen har man lärt sig lite mer svenska och tagit del av viktiga kontakter, tror Olof Rosenqvist.
Mental hälsa intakt
I motsats till vad tidigare studier visat verkade de asylsökandes psykiska hälsa inte drabbas negativt av längre väntetider, i alla fall inte om indikationen på psykisk ohälsa är sjukhusinläggning eller läkemedelsförskrivning.
– Det är de tillgängliga mått vi har, konstaterar Olof Rosenqvist.
Hur benägen är den här gruppen att söka hjälp för psykiska besvär?
– Svårt att säga, det krävs kanske att man kommit in i samhället lite grann för att ta det steget. Men vi ser att fyra år efter ansökan har ungefär 10 procent fått läkemedel utskrivna för diagnoser kopplade till psykisk ohälsa, medan det är väldigt få inlagda. Och det är ungefär som för övriga befolkningen.
Läs mer:
