Kvinnors nettoinkomst är än i dag mycket lägre än männens, och det ekonomiska gapet mellan könen har inte förändrats på två decennier. Männen har också fortsatt högre löner. Det slår Jämställdhetsmyndigheten fast i en färsk rapport.
Ända sedan 1960-talet har jämställdheten utgjort en viktig del i den svenska samhällsdebatten. Men trots att det gått flera decennier sedan dess råder än i dag ojämställdhet på många plan i vårt samhälle – inte minst vad gäller ekonomin. Sedan 2006 utgör ekonomisk jämställdhet dessutom ett av Sveriges sex jämställdhetspolitiska mål. Men en färsk rapport från Jämställdhetsmyndigheten visar att skillnaderna i inkomst mellan kvinnor och män inte har förändrats – på hela 20 år.
Enligt rapporten, som nu överlämnats till regeringen, utgör kvinnors nettoinkomst än i dag endast 80 procent av männens, en nivå som i princip varit oförändrad sedan år 1995. Att kvinnor oftare arbetar deltid, har mer sjukfrånvaro och tar ut mer föräldraledighet än männen, kan vara avgörande faktorer, enligt myndigheten. Vad gäller skillnader i lön har gapet dock minskat något under de senaste sju åren. 2012 utgjorde kvinnors andel av mäns löneinkomst 73 procent, 2019 låg andelen på 78 procent. År 2020 hamnade skillnaden i månadslön mellan könen på 9,8 procent, en minskning från 2013, då den låg på 13,4 procent.
– I stort sett kvarstår samma ojämställdhetsproblem som tidigare utredningar har visat. Kvinnorna närmar sig när det gäller lönerna, men männen drar ifrån när det gäller inkomst av kapital, till exempel räntor och aktieutdelningar. Totalt finns det ett inkomstgap på omkring 20 procent, säger Eberhard Stüber, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Rapporten visar också att myndigheter premierar män vad gäller ekonomisk finansiering av näringsverksamhet. Skattemedel för att stödja företagare går främst till mansdominerade branscher och män har större möjlighet att få stöd. Mäns ansökningar blir beviljade upp till dubbelt så ofta jämfört med kvinnors.
Coronapandemin, som har drabbat kvinnor ekonomiskt i större utsträckning än män, har dessutom förvärrat den ekonomiska ojämställdheten. Utrikes födda kvinnor, som redan innan pandemin hade väsentligt lägre inkomster än inrikes födda kvinnor, är den grupp som har drabbats allra värst av inkomstsänkningar och arbetslöshet.
– Sedan covid-19 drabbade Sverige har lönerna sjunkit mer för kvinnor än för män, och mest för kvinnorna med lägst inkomster. Pandemin visar också att de kvinnodominerade yrkena inom vård och omsorg påverkas av underbemanning och brister i arbetsmiljön, säger Eberhard Stüber.
