De ackumulerande mikroplasterna i haven får allvarliga konsekvenser för djurs hälsa. Flera studier visar att plasterna påverkar hela näringskedjan, vilket i slutändan också innebär att människor drabbas. När forskare undersökte ett 453 000 kvadratkilometer stort område i det tropiska östra Stilla havet och Galapagos skärgård var alla prover kontaminerade med plast. Proverna togs från sexton arter av fisk, bläckfisk och räkor. Resultatet publicerades i Nature 2021 och visade att 100 procent av organismerna innehöll mikroplast.

Plasterna har allehanda ursprung; från industri, textilier, konstgräs, kosmetika och fiskeredskap. I svenska vatten ska skräpet från sistnämnda minska med hjälp av en förordning om producentansvar för fiskeredskap som innehåller plast. Den träder i kraft den 1 januari 2023 och producenter ska då bland annat anmäla sig till Naturvårdsverket och rapportera mängden fiskeredskap som de fört ut på marknaden under 2022. Anmälan har nu öppnat, och förordningen ska förhoppningsvis leda till minskad nedskräpning och ökad insamling, återanvändning och materialåtervinning av fiskeredskap.

Plast på djupt vatten

För varje undersökning av plastförekomsten i världens hav växer vidden av problemets allvar. Den franska sajten Vétitude har gått igenom ett antal studier, vilket Veterinärmagazinet har skrivit om. Enligt en studie som publicerades i Science 2020 utgör den plast som är synlig på ytan inte mer än en procent av all plast som finns i haven – övriga plastpartiklar förs vidare av undervattensströmmarna, strömmar som har som uppgift att transportera syre och näring till djupvattenfaunan.

Volymen plast som dumpas i haven uppskattas till cirka 5 000 miljarder partiklar, och dessa partiklar förflyttar sig över stora avstånd, både horisontellt men också verikalt. De bidrar till föroreningar av hela ekosystem, från plankton till toppredatorer, och drar till sig andra skadliga ämnen som tungmetaller. 

Hormonstörande ämnen

Forskare som studerade mikroplastföroreningar i Monterey Bay i Kalifornien hittade spår av plastavfall i matsmältningskanalen hos ansjovis, och följaktligen också hos sjöfåglar som livnär sig på fisken, som sillgrisslor. Studien visade att 58 procent av ansjovisen och 100 procent av sillgrisslorna hade mikropartiklar i mag-tarmkanalen, sammansatta av 78 procent fibrer av bomull eller polyester och 57 procent plast.

Alla dessa djur är alltså utsatta för kontaminering av mikroplast och hos 23 procent av dem fann man partiklar som innehöll aktivt östrogen, det vill säga potentiellt hormonstörande ämnen som drabbar hela näringskedjan. En studie från University of Queensland visar dessutom på dessa små partiklars förmåga att transportera och sprida virus.

Läs mer:

Blåvalar äter 10 miljoner bitar mikroplast

EU föreslår plan för renare vatten och luft

Kräftdjur bryter ner mikroplast till nanoplast – kan ansamlas i djur