Gång på gång har Sverige fått kritik för situationen på landets häkten. Efter en ny granskning pekar nu Europarådets särskilda kommitté mot tortyr, CPT, på fortsatta brister. Kommittén uppmanar också Sverige att sluta med att placera personer på häkten och anstalter i väntan på utvisning.
CPT gör regelbundet besök på olika inrättningar där personer frihetsberövas, som på fängelser, häkten, förvar, psykiatriska kliniker och ungdomshem, för att se hur de intagnas rättigheter tillgodoses. Senast kommittén besökte Sverige var 2015, och i den efterföljande rapporten konstaterades att Sverige måste förändra sitt förhållningssätt till restriktioner mot häktade i grunden.
I en ny rapport, som baserar sig på det Sverigebesök CPT gjorde i början av 2021, beklagar kommittén det faktum att inga väsentliga förbättringar har skett sedan förra kontrollen. CPT uppmanar än en gång myndigheterna att begränsa användandet av restriktioner till speciella situationer och att de inte ska kvarstå längre än absolut nödvändigt.
Kommittén kräver också ”radikala förbättringar” vad gäller aktiviteter för de häktade och att alla ska kunna få vistas minst åtta timmar per dygn utanför sin cell.
Trots avrådan
CPT har för första gången också besökt två av Migrationsverkets förvar. Även där reagerar kommittén på att möjligheten till aktiviteter måste förbättras, liksom vårdinsatser för de intagna. Det som CPT dock framför allt lyfter fram är att personer som väntar på utvisning eller avvisning fortfarande, trots den avrådan som finns, placeras på häkten eller anstalter.
”Dessa personer bör i stället placeras på anläggningar som är anpassade för ändamålet och som erbjuder materiella förhållanden och en ordning som är anpassad efter de lagar och regler som gäller”, skriver CPT.
JO-kritik
Rapporten tar upp flera brister som Justitieombudsmannen (JO) återkommande uppmärksammat under lång tid, säger chefs-JO Elisabeth Rynning i ett pressmeddelande.
”Det handlar bland annat om möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och att en läkare personligen ska undersöka patienten i direkt anslutning till ett beslut om fastspänning”, fortsätter hon i pressmeddelandet.
I våras gjorde JO en framställan till regeringen om en översyn av lagstiftningen gällande fängsel och bältesläggning inom Kriminalvården, efter att en intagen på Kriminalvårdens anstalt Salberga placerades i en bältessäng i 15 timmar och tvingades ligga i sin egen urin.
Fakta: Restriktioner för häktade
En person som är häktad kan beläggas med restriktioner, vilket innebär att personens kontakter med omvärlden begränsas. Det är domstolen som ger en åklagare tillstånd att fatta beslut om restriktioner.
Restriktioner kan bedömas vara nödvändiga om åklagaren misstänker att utredningen kan hindras eller bevis förstöras om den misstänkte har kontakt med omvärlden.
Restriktioner kan exempelvis innebära att alla brev till och från den häktade ska granskas av åklagaren, eller att åklagaren måste godkänna besök eller telefonsamtal. Det kan också handla om att man som häktad inte får se på tv eller läsa tidningar, eller umgås med andra häktade.
Källa: Kriminalvården
