Flera offer för lördagens attack mot en flickskola i afghanska huvudstaden Kabul har begravts under söndagen. Dödssiffran har stigit till närmare 60.
Sörjande anhöriga samlades på söndagen för att begrava offren för lördagens blodiga bombdåd.
Universitetsstudenten Mirza Hussain, som bor i samma område som den drabbade flickskolan, berättar att eleverna så sent som förra veckan protesterade med krav på fler lärare och mer skolmaterial.
– Men i stället fick de en massaker.
Antalet bekräftade dödsoffer har stigit till 58. Ett stort antal skadade vårdas på sjukhus.
Riktat mot minoritet
Explosionerna ägde rum runt klockan 14 på lördagen, lokal tid, i distriktet Dasht-e-Barchi i västra Kabul. Många boende i området var ute och handlade inför den muslimska fastemånaden ramadans avslutningshögtid id al-fitr nästa vecka.
Enligt en källa var det en bilbomb som detonerade, tillsammans med projektiler från granatkastare.
Området bebos till stor del av hazarer, en shiamuslimsk minoritet som flera gånger tidigare varit måltavla för attacker från den sunnifundamentalistiska terrorgruppen IS.
– Hela natten har vi burit unga flickors och pojkars kroppar till begravningsplatsen och bett för de skadade, berättade Mohammed Reza Ali, som hjälpte familjer till offren vid ett privat sjukhus.
Talibanerna förnekar
Attacken var den dödligaste i Afghanistan på över ett år. Nästan alla offer var elever på flickskolan. De flesta av dem var mellan elva och 15 år gamla.
En talesperson för talibanerna har förnekat att rörelsen skulle vara inblandad i dådet. Men Afghanistans president Ashraf Ghani anklagar gruppen för att ligga bakom sprängningen.
”Den här bestialiska gruppen är inte stark nog att konfrontera säkerhetsstyrkorna på slagfältet utan riktar i stället brutala och barbariska attacker mot offentlig verksamhet”, säger presidenten i ett uttalande.
Afghanistan
Afghanistan har i princip konstant plågats av krig sedan slutet av 1970-talet. Ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.
Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.
Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 gick USA-ledda styrkor in i Afghanistan och störtade talibanstyret. Försöken att sedan dess bygga upp landet har kantats av våldsdåd och bakslag.
Efter sitt tillträde januari lovade USA:s president Joe Biden att alla amerikanska soldater ska ha lämnat Afghanistan innan den 11 september 2021, tjugoårsdagen av attackerna.
Källor: Nationalencyklopedin, UI/Landguiden
