– Det finns flera tecken på att vi har underskattat hur mycket haven kommer att öka i volym under de närmaste hundra åren, om vi inte drastiskt minskar utsläppen av växthusgaser, säger Leif Anderson.

Han är professor i marin kemi vid Göteborgs universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademien. Tillsammans med 16 andra forskare inom de europeiska vetenskapsakademiernas gemensamma vetenskapliga råd, EASAC, har han tagit fram en rapport som sammanfattar forskningsläget om hur Nordatlanten påverkas av klimatförändringarna – och hur det i sin tur kan påverka livet i Europas länder.

– Syftet med EASAC:s rapporter är att ge ett vetenskapligt grundat underlag åt beslutsfattarna inom EU, och åt alla medborgare som röstar fram dem, säger Leif Anderson.

Ismassorna drar i havet

Ett av budskapen i rapporten är att om de globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i stället för att minskas kraftigt i nivå med målet för Parisavtalet, så kan havsnivån stiga med en meter längs de europeiska kusterna under detta århundrade.

”De europeiska länderna gör klokt i att planera för en havshöjning på en meter eller mer mellan 2000 och 2100”, säger Michael Norton, chef för EASAC:s miljöprogram, i ett pressmeddelande.

Det finns dessutom ett fenomen som gör att havsnivån kan stiga snabbare i höjd med Europa, än längre söderut på planeten. Det beror på att gravitationen från de väldiga ismassorna vid Antarktis än så länge drar vattenmassorna mot sydpolen. Men om de antarktiska glaciärerna fortsätter att smälta i ökande takt, vilket allt fler studier har visat den senaste tiden, minskar dragningskraften så att vattenmassorna börjar röra sig norrut.
Påverkar vindkraften

Förutom stigande havsnivåer lyfter rapporten fram hur tillgången på fisk kan påverkas i takt med att haven blir varmare och surare. Dessutom beskrivs olika scenarier för hur förändrade vindar och nederbördsmönster kan förändra förutsättningarna för vindkraft och vattenkraft. I Nordsjön förväntas till exempel den möjliga produktionen från vindkraftsparker minska med ungefär tre procent, medan förutsättningarna kan förbättras på andra håll.

– Det kan bli mindre vind över vissa områden och mer över andra, och förändrad nederbörd påverkar vattenkraften. Det här är faktorer som man måste vara medveten om när man planerar nya anläggningar, säger Leif Anderson.

Billigast minska utsläpp

Ett avsnitt i rapporten handlar om hur samhället kan förbereda sig inför kommande klimatförändringar. Huvudbudskapet är dock att det blir betydligt mindre kostsamt att i dagsläget öka investeringarna för att minska utsläppen av växthusgaser, jämfört med att i efterhand kompensera för effekterna. Men bägge åtgärderna kommer att bli nödvändiga.

– Den viktigaste slutsatsen är att havet är ett enormt komplext system där mängder av fysikaliska, kemiska och biologiska processer har samverkat i miljoner år för att fungera så som vi är vana vid. Om man stör de processerna kan man utlösa kedjereaktioner som får mycket otrevliga konsekvenser, säger Leif Anderson.

EASAC består av representanter för de vetenskapliga akademierna i EU:s medlemsstater, samt Storbritannien, Norge och Schweiz.