Philip Morris och företrädare för den övriga tobaksindustrin fortsätter ihärdigt att lobba för att ”skademinimering” ska genomsyra en framtida ANDTS-strategi och tobakspolitiken i stort. Resultatet skulle vara en fortsatt blomstrande framtid för den tobaksindustri som vinstmaximerar på bekostnad av barns hälsa, utbildning och framtid samtidigt som det är en enorm förlust för folkhälsa och hållbar utveckling. Vi vädjar nu till samtliga politiker att ta sitt ansvar.
Tobak har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige och världen i många årtionden. Ändå skriver ett av världens största tobaksbolag att en eventuell ny regering har en unik möjlighet att höja ambitionerna på folkhälsoområdet. Vad är det som är unikt nu? Ingenting är nytt utöver det faktum att tobaksindustrin inte längre kan förneka hälsoriskerna med cigaretter och därför har övergått till att sprida desinformation kring nya tobaksprodukter. Alla regeringar har samma möjlighet och skyldighet – att skydda befolkningen från samtliga av tobaksindustrins skadliga produkter.
Fokus för tobaksindustrins lögner i dag är nikotinberoendet. Om fler konsumenter och beslutsfattare inser nikotinets skadeverkningar är industrins grundläggande affärsidé och framtida intäkter hotad. Genom att framhäva farorna med tobaksförbränning i cigarretter försöker industrin undergräva all vetenskaplig evidens som visar att nikotinet i alla tobaks- och nikotinprodukter skadar hjärnan och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, psykiska sjukdomar, fosterskador och andra drogmissbruk.
Ogrundat hävdar tobaksindustrin också att nya tobaksprodukter kan hjälpa rökare att sluta eller byta till ”mindre skadliga” alternativ. Forskningen visar tvärtom att nya produkter inte är effektiva hjälpmedel för rökavvänjning. Rökare som försöker sluta med hjälp av exempelvis e-cigarretter fastnar ofta i ett starkare beroende och blandbruk av flera skadliga produkter, samtidigt som nya produkter riskerar att bli en inkörsport till nikotinberoende och tobaksrökning bland unga icke-rökare.
Philip Morris har rätt i att många olika aktörer måste ”arbeta i samma riktning” för att främja folkhälsan, men tobaksindustrin arbetar i motsatt riktning.
2005 ratificerade Sverige WHO:s tobakskonvention– som fastslår att tobaksindustrins vinstintresse är oförenligt med folkhälsan och att industrin bör exkluderas från folkhälsopolitiken. Trots det avslöjar Tobaksfaktas nya rapport att detta är en av flera punkter där Sverige bryter mot konventionen. Sverige har även fått kritik av WHO för att särbehandla och främja snuset. För att minska tobaksbruket krävs att svenska politiker följer internationella avtal och baserar beslut på oberoende forskning istället för tobaksindustrins desinformation.
Vår nya Novusundersökning visar att 92 procent av alla tobaksdebuter sker i tonåren, oftast på grund av påverkan från kompisar. Bara barn börjar med tobak, i princip ingen börjar helt frivilligt, och dessutom vill en stor majoritet av alla tobaksbrukare sluta. Det är därför helt logiskt att tobakspolitiken vilar på två ben – prevention och avvänjning – och att tobaksindustrins tredje ben – ”skademinimering” – fortsatt bör exkluderas i enlighet med tobakskonventionen.
Tobaksindustrins verkliga agenda är inte att minska rökningen, utan att förhindra åtgärder som begränsar möjligheten att rekrytera nya kunder bland barn och unga. Tobakspolitiken bör fortsatt säkerställa att befintliga tobaksbrukare får tillgång till avvänjningsstöd och välbeprövade nikotinläkemedel, men framför allt stärka skyddet för den unga generationen som ännu inte har börjat.
