För de unga människor, de flesta från Afghanistan, som fått möjlighet att stanna i Sverige för gymnasiestudier men som nu hotas av utvisning tändes i höstas ett nytt hopp: Förslaget om en humanitär skyddsgrund som regeringen skickat ut på remiss. Enligt detta ska personer som tidigare haft uppehållstillstånd få chans att stanna i Sverige om de rotat sig så i landet att de bedöms ha ”stark anknytning”.

Men efter att Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni hotat att lämna janurariavtalet med regeringen och Centerpartiet tonade migrationsminister Morgan Johansson (S) ned betydelsen av förslaget i söndagens Agenda.

– Det är ett mikroförslag i marginalen på migrationspolitiken. Det ska man inte rycka ut och förstora upp, sa Morgan Johansson.

Han tillbakavisar att det skulle ge de ensamkommande en chans att stanna. I stället menar han det är tänkt att lösa situationen för exempelvis en familj som varit i Sverige 8–10 år med barn som går i skolan som inte längre anses ha skyddsskäl eftersom det blivit fred i hemlandet under tiden.

– Jag har tänkt mycket på det här och jag tycker att i ett sådant läge så ska det finnas möjlighet att förlänga deras uppehållstillstånd, däremot inte ge dem permanent uppehållstillstånd, sa Morgan Johansson.

Oro för domstolarnas tolkning

Men Miljöpartiet står fast vid vad de tidigare påstått, att förslaget kommer innebära en möjlighet för en del av dem som haft uppehållstillstånd men som sedan inte lyckats få det jobb som krävs för att få förnyat uppehållstillstånd.

– Det är en viktig fråga att reda ut. Vår utgångspunkt att de ska omfattas, säger Rasmus Ling, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson.

Samtidigt tillstår Rasmus Ling att det bygger på att migrationsdomstolarna bedömer att ungdomarna varit så länge i Sverige att de anses ha tillräckligt stark anknytning och att det inte är givet hur det kommer att falla ut.

– Det är så klart en oro, säger han.

Också när det gäller hur regeringen bör förhålla sig till hotet från Liberalerna uttrycker sig regeringspartierna olika. Medan Morgan Johansson pratade i Agenda om att det ”finns skäl för alla att ta ett steg tillbaka”, menar Rasmus Ling att regeringen inte kan förhålla sig till Liberalernas diskussioner. Han menar handlar om samarbetet med regeringen, inte om sakfrågan.

– Om de inte vill fortsätta januariavtalet är det beklagligt, men det är deras val, säger Rasmus Ling.

Rasmus Ling vill inte kännas vid att det finns en oenighet med Socialdemokraterna om hur frågan om den humanitära skyddsgrunden nu ska hanteras. Han betonar att Morgan Johansson talade om att ”förtydliga” förslaget utifrån synpunkter från Migrationsverket och andra remissinstanser, inte om att förändra det.

– Det handlar inte om att ändra inriktning på det vi kommit överens om, säger Rasmus Ling.

Liberalerna gör en annan tolkning av Morgan Johanssons uttalanden. Partiets migrationspolitiska talesperson välkomnar det han uppfattar som öppning från regeringen att ompröva förslaget.

– Det är positivt att regeringen nu tycks börja inse att det förslag man la fram i höstas är alldeles för ogenomtänkt och långtgående, säger han till Sveriges radio.

"Statslösa förbisedda"

Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen är kritisk till de olika beskeden från regeringen om vilka som ska omfattas av den humanitära skyddsgrunden. Hon menar att Socialdemokraterna ser Liberalernas hot som en möjlighet att begränsa omfattningen av förslaget – som Miljöpartiet drivit igenom.

– Vi fastnar hela tiden i det här spelet när det här handlar om riktiga människor. Det gör mig rent ut sagt förbannad, säger hon.

Samtidigt ger Christina Höj Larsen Morgan Johansson delvis rätt. Hon tror att det är sannolikt att de flesta som omfattats gymnasielagen inte kommer att hjälpas av den humanitära skyddsgrunden så som förslaget nu är utformat.

Christina Höj Larsen pekar också på att många som vistats länge i Sverige kommer att diskvalificeras från den humanitära skyddsgrunden för att de fått ett laga kraftvunnet utvisningsbeslut. Det gäller många av de ensamkommande som inte omfattades av gymnasielagen, men också exempelvis statslösa, många av dem palestinier som varit i Sverige långt mer än ett decennium.

– Gruppen statslösa är fullständigt förbisedda. Trots att vi i kommittéen hörde deras rop utanför våra sammanträden varje gång vi träffades var de andra partierna helt ointresserade av att lösa deras situation, säger Christina Höj Larsen.