I Kabul vågar flickorna inte längre gå ut. Men männen samlas på gatorna på kvällarna i en stilla manifestation till stöd för den till synes allt mer maktlösa afghanska regeringen. Skräcken får människorna att förbereda sig för flykt. För Lisa Kakars familj blir det för andra gången.
Hon oroar sig allra främst för sin syster. Med hennes bakgrund som grundare av en feministisk tidskrift i Kabul är hon ett självklart mål för talibanerna. En symbol för den frihet som Afghanistans kvinnor långsamt byggt upp under åren som de konservativa islamisterna hållits tillbaka och på så vis också en symbol för allt islamisterna nu vill kullkasta.
– Hon har slutat gå till jobbet och likaså min mamma. Det är för farligt, säger Lisa Kakar till TT.
Visst var det farligt även innan den nuvarande situationen, som uppstått i samband med att USA:s styrkor lämnar Afghanistan. Landet har länge skakats av våld, bomber och självmordsattacker, men skillnaden är att fram tills denna sommaren hade människorna åtminstone hopp om en bättre framtid, säger Lisa Kakar.
Sorglig repris
Nu är det hoppet på många vis släckt. I stället finns rädslan, när våldet förvärras för varje timme utan att någon riktigt vet hur illa det är. Det är svårt att förutsäga vad som blir talibanernas nästa mål.
För Lisa Kakar, som är 27 år, innebär det att sitta i Luleå i Sverige och inte kunna göra mycket. Själv inväntar hon svar på en överklagan om politisk asyl som hon ansökte om efter att hon pluggat klart sin masterexamen på Luleå tekniska universitet.
I Kabul har hennes familj, liksom många andra, börjat förbereda sig för flykt. De har packat de få tillhörigheter som de kan ta med sig, skaffat tunga lås till huset och planerar att försöka ta sig till grannlandet Tadzjikistan. Men mamman väntar ännu på sitt pass och ingen i familjen har fått visum.
– Vi hoppas att det ska gå. Tadzjikistan är deras bästa chans just nu, säger Lisa Kakar.
För familjen blir det en sorglig repris på något de redan gått igenom en gång.
När talibanerna senast tog makten i Afghanistan var Lisa bara tre år gammal och hon och hennes föräldrar och syskon flydde då till Pakistan. Där levde de fram till 2001 när talibanerna tvingades bort och små skott av hopp om framtiden slog rot i Kabuls gator och familjen kunde återvända.
– Mina föräldrar har startat om sitt liv från noll en gång och trodde att de äntligen skulle få leva i fred här. Nu får de göra om allting igen, säger Lisa Kakar och avståndet, rädslan och frustrationen får henne att börja gråta.
Det är de ungas framtid som står på spel och det gör henne arg.
Flickor förs bort
Under det förra talibanstyret var det förbjudet för flickor och kvinnor att gå i skolan, arbeta utanför hemmet eller lämna hemmet utan en man som eskorterade. Att bryta mot reglerna kunde få våldsamma konsekvenser. Sedan det ändrades 2001 har Lisa och hennes systrar gjort allt de kan för att ta vara på den ökade frihet som de fått. Successivt har Afghanistan tagit små steg framåt.
Nu riskerar systrarna och alla andra kvinnor att förlora sina rättigheter igen.
Det som gnager mest i Lisa Kakar just nu är uppgifterna om att talibanerna under sin framfart tar med sig flickor från de områden de tar makt över. Lisa Kakar säger att hon och familjen hört vittnesmål om just detta från personer som kommer från provinserna och som flytt till Kabul för att på nätterna dela stadens hustak med hundratusentals andra internflyktingar utan ägodelar.
Samma sak har rapporterats i flera lokala tidningar, som också citerar en begäran från talibanerna om att religiösa ledare i de intagna områdena ska lämna över flickor och ogifta kvinnor till rörelsen.
– Jag tänker på min syster som är kvar i Kabul. Tänk om de tar henne.
”Detta talibanvirus”
Lisa Kakar pratar med familjen varje dag.
– Jag är väldigt oroad för dem. Det vi ser i media är bara toppen av isberget, våldet är mycket mer spritt än vad folk tror, säger hon.
Hon beskriver hur människor mitt i eländet håller i hop. I stad efter stad som tas över av talibanerna går vanliga människor – män, inte kvinnor – på kvällen ut på hustak och gator för att mötas i en stilla kör av ”Allahu akbar”, gud är större, för att visa sitt stöd till regeringen och dess armé.
Häromdagen hände det i Kabul också. De vill tacka för att regeringen slåss för människorna.
Stödet kan behövas. Kabuls militär tycks allt svagare mot de framryckande talibanerna. Lisa Kakar säger att världen inte bara kan sitta och se på när de tar makten. Då har alla pengar som skickats in i Afghanistan under decennier för att bygga skolor och mänskliga rättigheter varit pengar i sjön. Men omvärlden måste också hjälpa till för sin egen skull.
– Om Afghanistan inte får hjälp nu så kommer detta talibanvirus att spridas även till andra länder. Kanske inte i dag eller i morgon, men en dag.
Bakgrund: Detta har hänt
Efter 11 september invaderade USA och dess allierade Afghanistan. Talibanerna störtades och en väststödd regering installerades i Kabul. Sedan dess har USA:s väpnade styrkor funnits i landet.
Operationen har kallats USA:s längsta krig. I april meddelade nytillträdde president Joe Biden att styrkorna i Afghanistan skulle skickas hem till USA, som senast den 11 september i år. Men redan under sommaren hade de flesta soldater lämnat.
Med start i maj inledde talibanerna en offensiv mot Afghanistans regeringsstyrkor. Många tolkade det som att rörelsen ville utnyttja det tomrum som USA skulle lämna efter sig.
Sedan dess har talibanernas lagt under sig stora delar av landet inklusive flera städer, strategiska regioner och gränsövergångar. Exakt hur mycket de kontrollerar förekommer det olika uppgifter om.
Rapporterna om våld och död har avlöst varandra. Afghanistans regeringsstyrkor – tränade och utrustade av USA – beskrivs vara pressade till bristningsgränsen av talibanerna. Många kännare har gjort bedömningen att landet mycket väl kan tas över av talibanerna.
TT
Fakta: Talibanerna
Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades långt tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg ut Afghanistan 1989 följde det så kallade fortsättningskriget, då de krigsherrar som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen vände vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.
Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, offentliga avrättningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskränktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.
TT
