266 sidor lagtext. Det är vad företrädare för asylrättsrörelsen nu sätter tänderna i för att få en bild av vilka konsekvenser regeringens förslag till ny migrationslag kan få för människor på flykt.

Jämfört med migrationskommittéens ursprungliga förslag har regeringen nu gjort vissa justeringar för att undvika att vissa grupper kommer i kläm. En sådan grupp är samkönade par. För att återförenas med sin partner i Sverige krävs i regel att man bott tillsammans i hemlandet, något som ofta är en omöjlighet för samkönade.

I det justerade förslaget som nu skickats till lagrådet ska det finnas möjlighet för samkönade och par som på grund av hedersproblematik inte kunnat bo tillsammans att få undantag från kravet på att ha bott tillsammans i hemlandet. Linus Ericsson, ordförande för Flyktinggruppernas riksråd (Farr), är positiv till att regeringen lyssnat på de remissinstanser som pekat på att alla par inte kunnat bo tillsammans. Men vilken effekt justeringen får när lagen ska tillämpas är för tidigt att säga, menar han.

– Den här delen är lovande, men det återstår att se hur det implementeras, säger Linus Ericsson.

Bland de stramare i EU

På det stora hela innebär den nya lagen att Sverige får en stramare lagstiftning än genomsnittet i EU, bland annat eftersom tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel och att kraven för att efter tre år få ett permanent uppehållstillstånd skärps. Linus Ericsson anser att idén att minska antalet asylsökande genom att försämra villkoren för de som kommer är svår att förstå. Han påpekar att antalet asylsökande redan minskat kraftigt till följd av bland annat avtalet mellan EU och Turkiet.

– Man kan ifrågasätta vad poängen är med en så hård lag när migrationen till EU är så liten eftersom man stängt gränserna på andra sätt. Den restriktivare lagstiftningen kommer drabba personer som redan är i landet, säger Linus Ericsson.

En annan grupp som lyfts fram av flera remissinstanser är de som är utsatta för våld i nära relationer och som fått uppehållstillstånd genom sin make i Sverige. För att minska risken för att våldsutsatta, främst kvinnor, stannar kvar i relationer för att ha möjlighet att stanna i Sverige införs en ventil. Den som lämnar en make som misshandlar ska kunna få uppehållstillstånd, men regeringen konstaterar att risken ändå kvarstår för att kvinnor i praktiken kommer ställas inför valet att stanna i en våldsam relation eller att utvisas. Därför har regeringspartierna kommit överens om att en utredning ska se över reglerna.

– Det är positivt att det utreds, jag antar att det var enda sättet att hitta någon väg framåt, säger Madelaine Seidlitz på Amnesty international.

Samtidigt är hon kritisk till att regeringen lägger fram ett lagförslag som de själva menar inte tar tillräcklig hänsyn till våldsutsattas situation. Förklaringen är den brådska som regeringen anser sig ha i och med att den tillfälliga lagen löper ut till sommaren, enligt Madelaine Seidlitz. Om en ny lag inte finns på plats då skulle det innebära en återgång till en öppnare migrationspolitik.

– Det handlar om att till varje pris undvika att den den gamla lagen träder i kraft igen, säger hon.

Humanitär skyddsgrund ny chans – för vissa

För personer som inte anses ha asylskäl, men som vistats länge i Sverige införs en humanitär skyddsgrund. De ensamkommande ungdomar som omfattats av gymnasielagen hör till dem som ska ha möjlighet att ansöka om förlängt uppehållstillstånd med hjälp av den här så kallande ventilen.

Kinna Skoglund, en av grundarna av nätverket Vi står inte ut som arbetar för ensamkommande, ser förslaget om en humanitär skyddsgrund som ett steg i rätt riktning – men långt ifrån tillräckligt.

– Fortfarande gäller det bara de som omfattas av gymnasielagen. Väldigt många andra ungdomar lever gömda, i misär. För dem blir det ingen förändring, säger hon.

För den grupp ensamkommande som nu kommer få möjlighet att söka förlängt uppehållstillstånd genom den humanitära skyddsgrunden, hoppas hon att det ska innebära en chans att stanna. Men hon befarar att många inte kommer att bedömas leva upp till de krav som ställs.

– Risken är stor att det inte blir så många som omfattas i slutändan, säger Kinna Skoglund.

Vad som händer efter valet med den humanitära skyddsgrunden ser nu ut att bli upp till väljarna. Under gårdagen anslöt sig Liberalerna till Moderaternas linje att riva upp den efter ett maktskifte.

– Det är ett haveri som Socialdemokraterna har mycket att skämmas för, säger Nyamko Sabuni, Liberalernas partiledare, till TT.

Samtidigt drog hon tillbaka hotet om att sänka förslaget i riksdagen. Hon menar att partiet fått gehör för kravet att de hon kallar ”illegala” invandrare inte ska omfattas. Det betyder att exempelvis de ensamkommande ungdomar som inte haft möjlighet att få stanna genom gymnasielagen, men som lever som papperslösa inte får någon ny chans. Migrationsminister Morgan Johansson och Miljöpartiets språkrör sa under torsdagens presskonferens att den humanitära skyddsgrunden gäller dem som vistas här legalt. Kinna Skoglund reagerar starkt mot sättet att uttrycka sig om människor som legala och illegala.

– Man spelar de högerextrema krafterna i händerna genom att anamma samma retorik. Att de papperslösa ungdomarna skulle ha gjort något fel och vara kriminella, säger hon.

M: Inför volymmål

Moderaterna presenterade under torsdagen förslag som de menar skulle förbättra integrationen. Där upprepar partiet kravet på ett mål för antalet asylsökande som syftar till att få ner antalet till de nivåer som övriga nordiska länder ligger på i dag. De är starkt kritiska till att förslaget har justerats i öppnare riktning jämfört med Migrationskommitténs förslag.

– Nu får vi svart på vitt att socialdemokraterna och regeringen vill öka invandringen till Sverige när vi skulle behöva en kraftigt minskad invandring under lång tid framöver, säger Maria Malmer Stenergard, Moderaternas migrationspolitiska talesperson, till TT.

Vänsterpartiet är ensamma i riksdagen om att kritisera åtstramningarna av lagen jämfört med den gamla utlänningslagen från 2005.

– Regeringens förslag går egentligen ut på att göra Sverige till ett sämre land att leva i, så att man inte ska vilja söka sig hit och söka skydd. Det tycker jag är en väldigt, väldigt sorglig politisk vision.”, säger Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson, i ett videoklipp på sociala medier.