· Vad är Cop26?

1995 hölls de första klimatförhandlingarna mellan världens länder (Conference of the Parties, COP). Förhandlingarna har fortsatt med årliga möten, som är ett forum för beslutsfattare att diskutera klimatkrisen på global nivå.

· När och var hålls årets klimatkonferens?

Cop26 skulle ha anordnats i Glasgow förra året, men sköts upp på grund av pandemin. I stället öppnades mötet den 31 oktober och ska pågå till den 12 november.

Konferensen kretsar kring två platser: den blå och den gröna zonen. I den blå zonen äger de officiella förhandlingarna rum, medan den gröna zonen är tänkt att fungera som en plattform för allmänhet, forskare och företag för att uppmuntra gräsrotsengagemang i klimatfrågan.

· Hur ser gästlistan ut?

Företag, kändisar och kungligheter har setts till Glasgow – den skotska stad som annars mest är känd för friterade chokladbitar, klubbliv och fotbollsrivalitet.

Över hundra världsledare deltog under mötets första dagar, däribland USA:s president Joe Biden och Indiens premiärminister Narendra Modi. Kinas president Xi Jinping, Rysslands Vladimir Putin och Brasiliens Jair Bolsonaro finns bland de ledare som stannade hemma.

Länge snackades det om att påven skulle komma, men han skickade Vatikanens statssekreterare i sitt ställe. Storbritanniens drottning Elizabeth fick ställa in av hälsoskäl men prins Charles talade under invigningen.

Den svenska klimataktivisten Greta Thunberg har skapat rubriker under den första veckan och i dagarna väntas USA:s expresident Barack Obama till Glasgow.

· Måste verkligen 25 000 personer resa till Glasgow för att få ordning på klimatet?

Bra fråga – eftersom influgna deltagare bidrar till utsläppen. Pandemin kan tyckas vara ett gyllene tillfälle för FN att utnyttja tekniken i förhandlingarna, vilket också testades vid ett tre veckor långt förberedande möte i juni.

Det gick dock inte så bra, tidsskillnader och tekniska problem ställde till det för länder med begränsade resurser och framstegen var få. Därför ses det som viktigt att mötas öga mot öga och inte via en skakig uppkoppling. Reserestriktioner och höga priser för boende ser dock ut att innebära bantade delegationer från många utvecklingsländer.

· Vi har ju redan Parisavtalet. Varför behövs Cop?

I Paris 2015 enades världens länder om att begränsa den globala temperaturhöjningen till väl under 2 grader jämfört med förindustriell tid, helst 1,5 grader. Det ska framför allt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Alla länder som står bakom Parisavtalet ska lämna in nationella klimatplaner till FN. I dessa beskrivs hur länderna tänker bidra till att uppfylla avtalets mål. Sverige lämnar inte in någon egen klimatplan utan ingår i den gemensamma som gäller för hela EU.

Ambitionerna ska ökas efter hand och var femte år sker en avstämning. Nu har det dock gått sex år eftersom COP26 är försenat, men parterna har uppmanats att skicka in uppdaterade klimatplaner inför Glasgow. Alla har dock inte gjort det.

Forskning pekar på att de globala utsläppen måste minska med ungefär hälften till 2030 jämfört med 2010 års nivåer för att världen ska ha en chans att nå 1,5-gradersmålet. Ett viktigt mål i Glasgow är att få länderna att höja ambitionsnivån i klimatarbetet.

· Så hur går det – är vi på banan för att nå Parisavtalets mål?

Nej. Den globala uppvärmningen ligger på omkring 1,1 grader och utsläppen har inte börjat minska. Att vissa länder har uppdaterat sina åtaganden inför Cop26 räcker inte.

En FN-sammanställning av ländernas nuvarande åtaganden inför mötet visade att utsläppen av växthusgaser kommer att öka med 16 procent till 2030, jämfört med 2010. Det gör att världen är på väg mot en global uppvärmning på 2,7 grader vid seklets slut, enligt FN.

· Vad kommer Cop26 att besluta om?

Ländernas ambitionsnivå är central men är inget som det förhandlas om.

Ett viktigt förhandlingstema är däremot färdigställandet av den så kallade regelboken för Parisavtalet – något som det senaste klimatmötet inte lyckades ro i hamn. Tre saker måste lösas: ett regelverk för utsläppshandel, ett gemensamt rapporteringssystem och gemensamma tidsramar för nationella klimatåtaganden.

· Vilka andra frågor är heta?

Många diskussioner kommer att handla om pengar, klimaträttvisa och klimatanpassning. Utvecklingsländer står ofta för mindre utsläpp men upplever några av de värsta effekterna av klimatförändringarna. De behöver ekonomiskt stöd för att få ner sina utsläpp och för att hantera och anpassa sig till klimatförändringarna.

På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 lovade världens rika länder att bidra med 100 miljarder dollar om året för att finansiera klimatomställningen i fattigare länder. Det anses vara långt från den summa som behövs och har trots det ännu inte uppfyllts.

Utvecklingsländer trycker ofta på att deras ambitioner att få ner koldioxidutsläppen bygger på att finansieringen först ska ha kommit på plats. I Glasgow ska länderna inleda överläggningar kring det nya klimatfinansieringsmålet efter 2025.