Skrivarlinjen på Jakobsbergs folkhögskola är den bästa utbildning jag har gått. Skrivandet var vårt huvudämne, vi ägnade tolv timmar i veckan under ett år åt att skriva, göra kreativitetsövningar och lära oss bedöma varandras texter och ge och ta emot konstruktiv kritik på riktigt. Leka med abstraktionsnivåer och stilistik, känna igen en darling och våga plocka bort den.

Det fanns en reportagelinje också, en allmän linje och en utbildning för blivande biståndsarbetare som skulle till Latinamerika, alltihop inrymt i ett vitt sjuttonhundratalshus. Det var ett ställe där man kunde växa. Allting handlade om det – att utvecklas och lära sig. Inte om att mäta kunskaperna, i alla fall inte på specialkurserna. Det var inte därför vi var där, och det gjorde en enorm skillnad.

Utan studiemedel hade det varit omöjligt. Och om Sverigedemokraterna får bestämma kommer det att vara omöjligt att gå en sådan utbildning i framtiden.

Tobias Andersson, SD-ledamot i riksdagen, lade en motion i höstas om att studiemedel inte ska beviljas till studier på folkhögskola. Han motiverar det med att eleverna inte alltid kan jobba med det de har studerat – ”samtidigt som staten godtroget finansierar deras utbildning genom skattestöd till folkhögskolorna och CSN-bidrag”. Dessutom anser han att folkhögskolorna är ett arv från socialdemokratin, med folkrörelserna som ”täckmantel”.

En ensam motion kanske inte hade varit så allvarligt, men ända sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen har de angripit folkhögskolorna. De har velat sänka anslagen och påverka innehållet i studierna, ersätta ”mångkulturalism” med sådant som leder till ”nationell sammanhållning och identitet”.

Om man tror på att Sverigedemokraterna intresserar sig för svensk kultur låter det märkligt, för folkhögskolor är verkligen en del av den svenska kulturen. Men det gör de inte, de intresserar sig för etnisk rensning av kulturen. De vill själva staka ut gränserna för vad och vem den svenska kulturen kan omfatta och stampa ut resten.

Kommer de någonvart då, i sitt avskaffande av fri och deltagarstyrd utbildning? Förhoppningsvis inte. Riksdagens utbildningsutskott beslöt sig i onsdags för att yrka avslag på motionen, och utbildningsminister Anna Ekström har svarat Tobias Andersson att folkhögskolorna är värdefulla och inte alls ska läggas ner.

I själva verket är nästan alla andra partier mer eller mindre positiva till folkhögskolor. Moderaterna är svalare, men verkar inte ha något direkt emot att folkhögskolorna finns.

Det har Sverigedemokraterna. Tobias Andersson avslutar sin motion med att ”utbildningsformen i dess helhet bör vara ändamål [föremål menar han nog] för en utredning som ser över konsekvenserna av en eventuell nedläggning”. Man ska alltså inte bara ta folkhögskolornas elever ifrån dem utan dessutom helst lägga ner dem. Hur det nu skulle gå till – i regel är det ju organisationer som driver skolorna. Skulle de förbjudas?

De senaste åren är det många som har varnat för Sverigedemokraternas fientliga inställning till folkhögskolorna, och ju närmare samarbetet med M och KD blir, desto större blir risken för att de ska få dem med sig.

Folkhögskolorna har varit och är viktiga för många av oss. Vi borde bereda oss på att kämpa för den här oasen i utbildningsvärlden.