Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Enligt FN:s Human development report från 2020 hamnar Sverige på sjunde plats efter länder Norge, Island och Tyskland. I Världsbankens ranking The global gender gap (2019) som tittat på kvinnors representation i beslutande organ hamnar Sverige på tredje plats.

Men i Jämställdhetsmyndighetens nya pilotstudie konstateras att på tre olika områden i Sverige har män ett större demokratiskt deltagande än kvinnor. Undersökningen gjordes på tre platser: Oxhagen i Örebro, Hammarkullen i Göteborg och Åby i Västra götalands län. 

Genom ett antal frågor har mäns delaktighet i formella och informella demokratiska sammanhang under hösten 2020 studerats. 
Totalt deltog 68 kvinnor och 73 män av varierande ålder. De män som besvarade enkäten hade en högre frekvens av politiskt deltagande, de hade oftare kontakt med en politiker, var engagerade i en aktionsgrupp, deltog  oftare i demonstrationer eller var engagerade i insamlingar än kvinnorna. Däremot hade var femte kvinna avstått från att uttrycka sin politiska åsikt och, jämfört med 15 procent av männen.

Kvinnorna i de undersökt områdena hade också i mindre utstäckning än rikssnittet deltagit i allmänna val. I både Oxhagen och Hammarkullen röstade kvinnorna i lägre utsträckning än männen. 47 procent av kvinnorna  och 55 procent av männen i Hammarkullen och Oxhagen angav att de engagerar sig volontärt i samhället.

Kvinnor röstar ofta än män i allmänna val

Sedan 1911 genomför SCB undersökning om kvinnors och mäns deltagande i allmänna val har. De visar att oavsett utbildningsnivå så röstar fler kvinnor än män.

Samtidigt är kvinnor underrepresenterade i politiska sammanhang, konstaterar rapportförfattarna. Sedan 1994 har kvinnors andel i kommunfullmäktige runt om i landet legat på drygt 40 procent. Deltagande varierar dock, i Trelleborg 2018 var andelen kvinnor 25 procent jämfört med 59 i Lekeberg.

De politiska partierna har också förlorat sin ställning som en plats för medborgarnas engagemang och folkrörelserna har blivit mer professionaliserade med minskat medlemsinflytande, enligt Jämställdhetsmyndigheten.

De senaste 20 år har däremot deltagardemokratiska inslag vuxit fram på lokal nivå. Det kan handla om medborgarpaneler, rådslag eller andra former för lokalt inflytande kring exempelvis boendefrågor. Men det saknas kunskap om hur delaktiga kvinnor och män är inom den lokala demokratin.

En rapport från Sveriges kvinnolobby (2019) visar också att utlandsfödda kvinnor hade mindre makt och inflytande än andra grupper.

De hinder som pilotstudien fann för kvinnors deltagande, var sjukdom, språkförbistring och brist på tid.

Rapportförfattarna konstaterar dock att den kartläggande pilotstudien inte ger tillräckligt med underlag för att dra entydiga slutsatser om kvinnors och mäns delaktighet i lokalsamhällen och bostadsområden men pekar på att mer kunskap om kvinnors lokala demokratideltagande behövs.