När coronapandemin började lamslå Indien krävde regeringen att kritiska kommentarer om hur Indien hanterat coronapandeim togs ned från Facebook Inc, Twitter Inc och Instagram, enligt Washington post. Totalt ska det ha rört sig om ett hundratal poster och en kritisk hashtag: #ResignModi där bland annat oppositionspolitiker krävt premiärministerns avgång.

Regeringen med premiärminister Narendra Modi i spetsen ansåg att de kritiska posterna kunde skapa panik i landet.

Facebook ska ha lyssnat på kritiken och temporärt tagit en del poster liksom hashtaggen #ResignModi.

Kritiken på sociala medier i Indien har handlat om hur regeringen och myndigheter hanterat den andra vågen av pandemin. Regeringen anses bland annat ha fokuserat mer på kommande val än att begränsa smittspridningen. Många är kritiska till att landet väntat allt för länge med att beställa vaccin. 100 000 nya smittas varje dag, rapporterade BBC den 4 juni. Hittills har cirka 350 000 personer dött. Men mörkertalet tros vara ännu större. Sjukhusen i New Delhi har tvingats att avvisa sjuka då de inte haft tillräckligt med syrgas.

Av landets 1,4 miljarder stora befolkning har bara cirka 10 procent vaccinerats i den förödande andra våg som nu äger rum. BBC rapporterar nu att 300 miljoner doser av ett icke godkänt vaccin beställts och i måndags tillkännagav premiärminister Modi att staten nu ska förse alla vuxna med gratis vaccin.

När de indiska posterna togs ned kritiserad anställda på Facebook för att låta Indiens premiärminister Narendra Modi tysta kritiken i landet, skriver New York Times.

Tidningen har tagit del av e-post där bland annat en indisk anställd anklagar företaget för att “vara rädd för att Mr Modi kan förbjuda Facebook att göra affärer i landet”.

Palestinska aktivister tystades

Men kontroverserna på företaget slutar inte där. När konflikten i Israel och Palestina eskalerade under april och maj måndag, i samband med att palestinier i kvarteret Sheikh Jarrah i Östra Jerusalem skulle vräkas, tog Facebook bort inlägg av framstående palestinska aktivister. Hashtaggen #AlAqsa, som spreds när våldet eskalerade kring den heliga moskén, och kriget mellan Israel Gaza inleddes, togs också bort.

Anställda på Facebook flockades till interna chattrum och frågade varför företagsledningen nu censurerar inlägg för den palestinska saken. En person skriver att Facebook återigen väljer sida till förmån för en populistisk regering:

“Vi fattar beslut grundade på politik, inte riktlinjer”, skrev personen i ett internt meddelande som The Times tagit del av.

Missnöjet har kokat bland anställda på Facebook, enligt tidningen, som talat med ett dussintal anställda. I veckor har personal försökt få ledningen att svara på frågor om sitt agerande. En grupp anställda har också rapporterat en post om Palestina som de ansåg blev felaktigt borttagen.

Nu har 200 anställda skrivit ett brev till ledningen där de kräver en oberoende utredning krig hur arabiska och muslimska inlägg hanteras, enligt tidningen.Anställda kräver svar

“Det finns en känsla bland de anställda att det här är ett systematiskt tillvägagångssätt som gynnar starka regeringsledare framför principerna om att göra det som är rätt och korrekt”, säger Ashraf Zeitoon, Facebooks tidigare policychef för Mellanöstern och Nordafrika, som lämnade företaget 2017.

Konflikten inom företaget har nu vuxit till en klyfta mellan det globala policy-teamet och anställda som arbetar med länder som exempelvis Indien och Ryssland – länder som pressar på att inlägg ska tas bort. Det globala policy-teamet har allt för lättvindigt lyssnat på auktoritära regimer och blockerat aktivister och marginaliserade grupper, menar de anställda.

Men Dani Lever, talesperson på Facebook, säger att Facebook inte tar ner poster för att blidka regeringar,

“Vi tar bara bort innehåll som inte är förenligt med vår regler, mänskliga rättigheter och lokala lagar”, säger hon till New York Times.

Policyavdelningen säger att de arbetar gentemot ett antal länder och måste värdera möjligheten att regeringar istället helt stänger ner social medier om företaget inte följer landets direktiv. Och att det ibland är bättre att tillåta ett visst utrymme än inget alls, enligt tidningen.

Facebook bidrog till folkmordet i Myanmar

Den senaste kritiken är bara en av flera mot Facebooks ledning. Skarpa reaktioner har tidigare också riktats mot Mark Zuckerberg, som grundat företaget, om hur han hanterade uppviglande tweets av USA:s förre president Donald Trump.

2017 eskalerade eskalerade våldet i Myanmar mot den muslimska minoritetsgruppen. Facebook har medgett att plattformen bidrog till uppviglingen av våld i Myanmar, som ledde till att tusentals rohingyer dog och 700 000 tvingades fly, med rapporter om våldtäkter, mord och tortyr som en följd. FN anser det ledde till en etnisk resning och Facebook har erkänt att plattformen utnyttjats i folkmordet mot rohingyer.

Just hanteringen av Israel –och Palestinakonflikten och särbehandlingen av innehåll som postas med, av och om araber har också tidigare uppmärksammats. I en artikel beskrivs hur palestinskt innehåll automatiskt stämplas som “känsligt”, medan israeliskt innehåll som delas inte alls stoppas på samma vis, enligt tidningen BuzzFeed News. Tidningen skriver att plattformen håller på att tappa förtroende bland arabiska användare.

När det gäller hastaggen #AlAqsa har Facebook sagt att de blandade ihop moskén al Aqsa, som syftar på den heliga moskén i Jerusalem, med en militant palestinsk grupp som kallades al Aqsa martyrernas brigad.

Men skadan är skedd. Anställda har skrivit att Facebook nu censurerar de redan tystade.

Andra har påpekat att chefen för Facebook i Israel, Jordana Cutler tidigare arbetade för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, och menar att hon driver en agenda som favoriserar den israeliska regeringen och Netanyahu.

Jordana Cutler har inte svarat på anklagelserna. Men Facebooks talesperson har sagt att lokala team har den kunskap och förståelse som krävs.

Att ledningen på Facebook är partisk gentemot Israel hävdas också av en före detta hög chef, Ahsraf Zeitoon, som säger till New York Times: “Det finns en känsla av att ledningen på Facebook lutar åt ett håll som inte är fördelaktigt för palestinier. Folk är förbannade – de utmanar sina chefer. De ser detta som ett symbol för så många problem på Facebook ”

Ashraf Zeitoon är också öppen med sin kritik på Twitter:

Den 13 maj hölls ett möte på Facebook och en rad åtgärder presenterades för att hantera frågan, men alla var inte nöjda med vad de fick höra.

Nu kräver 200 anställda i ett brev att företagsledning ser över hur palestinska röster har tystats, och att innehåll inte automatiskt sorternas ned, enligt Financial Times.

Facebook äger idag några av världens mest nedladdade apparna för sociala medier: Facebook, Facebook messenger, Instagram, WhatsApp.