Det är andra året som Naturskyddsföreningen genomför en kartläggning av kommunernas insatser för att rädda och gynna vilda bin och andra viktiga pollinatörer. Rapporten är baserad på svar från 203 av 290 kommuner om vad de har gjort för ta hand om och skapa fler och bättre livsmiljöer.

─ Bin är livsviktiga för den biologiska mångfalden och för oss människor. En stor del av maten vi äter pollineras av bin och andra insekter. Därför är det glädjande att se hur arbetet för bin och insekter i många av Sveriges kommuner fortsätter och leder till konkreta åtgärder som gör skillnad, säger Karin Lexén generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Fler har blivit bättre

På delad förstaplats kommer Sollentuna och Helsingborg, vilka båda får 47 av möjliga 57 poäng. Därefter kommer Jönköping, Borlänge och leksand. Rapporten visar att genomsnittspoängen har ökat för alla deltagande kommuner, något som kan tolkas som att mer satsas på bina.

För att komma i toppen av listan bör man som kommun göra insatser som att skapa blommande vägkanter, skapa grönytor och omvandla gräsmattor till ängar. Naturskyddsföreningen menar att det här är enkla sätt att bidra till att öka den biologiska mångfalden.

─ Nu hoppas vi också på att de kommuner som ännu inte riktigt kommit igång med sitt arbete låter sig inspireras och på allvar tar tag i frågan om pollinatörer och biologisk mångfald, säger Karin Lexén.

En tredjedel är rödlistad

Naturskyddsföreningen skriver att en tredjedel av Sveriges 270 vilda biarter är på väg att försvinna. Många vilda bin har svårt att hitta bra boplatser och tillräckligt med föda på grund av deras naturliga livsmiljöer har minskat. Andra faktorer som kan ha negativ inverkan är kemiska bekämpningsmedel och att naturbetesmarkerna minskar.

Rapporten är en del av föreningens riksomfattande kampanj, Operation: Rädda bina.

Tidigare har Naturvårdsverket meddelat att det kommer att satsa närmare 12 miljoner kronor på att ge humlor och bin bättre levnadsmiljöer. Ett av de viktigaste målen med satsningen är att skapa större sammanhängande områden där det förekommer rikligt med blommande växter och sandjord. De sammanhängande områdena kallas för grön infrastruktur och skapas genom att röja fram sandblottor och återinföra bete, samt plantera växter som är nektar- och pollenrika.

Satsningen är en del av regerinens treåriga program för pollinatörer. Under det första året 2020 satsades 11 miljoner kronor som gick till sju regioner. Det berättar Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Några viktiga resultat från Sveriges bivänligaste kommun 2021:

* 71 procent av kommunerna ställer om eller har ställt om gräsmattor till ängar.

* 74 procent av kommunerna gynnar pollinatörer i kommunala planteringar.

* 81 procent bekämpar invasiva arter.

* Skötsel för blomrika vägkanter utförs endast av 31 procent av kommunerna i år, jämfört med 66 procent förra året.

Källa: Naturskyddsföreningen