Tidigt i coronapandemin ökade arbetslösheten bland unga. När mycket inom exempelvis service, handel och transport gick på sparlåga minskade också möjligheterna att över huvud taget komma in på arbetsmarknaden.

Politiska beslut togs för att utöka antalet utbildningsplatser i högskolan, och rekordmånga sökte inför hösten 2020. Men det betyder inte att pandemin fått nya grupper av unga att satsa på akademiska studier, konstaterar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i en analys. I stället har de grupper som traditionellt varit överrepresenterade blivit ännu större.

Akademikerbarn

Man vet sedan tidigare att det främst är ungdomar med högutbildade föräldrar som söker till högskolan, medan ungdomar från lågutbildade hem är underrepresenterade. När UKÄ jämförde utbildningsbakgrunden bland 19-åringar i högskolan 2019 – alltså året före pandemin – respektive 2020 blev det tydligt att det skett en markant ökad tillströmning bland ungdomar med högutbildade föräldrar (forskarutbildade eller med minst tre års eftergymnasiala studier). Bland 19-åringar med lägre utbildade föräldrar fanns inte alls samma ökning.

När UKÄ sedan gjorde en bredare jämförelse, och tittade på gruppen högskolenybörjare under 25 år år 2019 och 2020 syntes samma mönster: andelen med högt utbildade föräldrar ökade. ”Den sociala snedrekryteringen till högskolan kan alltså sägas ha stärkts i pandemins första fas”, summerar UKÄ.

Inget sabbatsår

Hypotesen att nya grupper skulle söka sig till högskolan när pandemin gjort arbetsmarknaden osäker får alltså inget stöd i undersökningen.

– Pandemin hade kunnat vara en möjlighet för grupper som tidigare varit underrepresenterade att i högre grad söka sig till högskolan. Det har de gjort, men i väldigt liten grad, närmast försumbart. Det som hänt är snarare att de grupper som är på väg in till högskolan har tidigarelagt sitt inträde. De väntar inte, tar inte ett sabbatsår, säger Fredrik Svensson, senior utredare vid UKÄ.