1. Regeringsmakten

Ett regeringsskifte är praktiskt taget oundvikligt. Spänningen handlar mer om hur det ska gå för partierna i det rödgröna blocket. Arbeiderpartiet tappar och de andra rödgröna partierna vinner. De inbördes styrkeförhållandena kan komma att spela roll.

– Det blir en fragmentering av norsk politik där de dominerande partierna inte är så stora längre och måste lita på andra partier för att ta makten, säger Johannes Bergh, valforskare vid Institutt for samfunnsforskning i Norge.

Den stora frågan är vilka partier som ska ingå i en kommande regering. De rödgröna partierna är inbördes oense, där Senterpartiet inte vill ha med Sosialistik Venstre. Och de har också gått till angrepp mot Arbeiderpartiet under valrörelsen.

– Det mest troliga är ändå att Arbeiderpartiet bildar regering tillsammans med Senterpartiet och Sosialistik Venstre. Men det kommer att bli svåra förhandlingar och drama kring det, säger Johannes Bergh.

Och får de tre partierna inte egen majoritet i stortinget kommer det att bli ännu svårare att hitta en lösning då man på ett eller annat sätt måste söka stöd hos Miljøpartiet De Grønne (MDG) eller Rødt.

2. Miljö- och klimatfrågorna

Miljö- och klimatfrågorna har seglat upp som en av de stora valfrågorna sedan FN:s klimatrapport presenterades i början på augusti. Och det har gett vind i seglen inte minst för Miljøpartiet De Grønne (MDG).

– Då ändrade sig hela valrörelsen nästan på en dag. Och det har påverkat särskilt de unga väljarna, säger Svein Tuastad, statsvetare vid universitetet i Stavanger.

Gensvaret till FN-rapporten blev dramatiskt.

– Jag har tittat på materialet bakom en av NRK:s stora opinionsundersökningar. Vi kan se att i de fylkena (länen) där de ställt frågorna före klimatrapporten offentliggjordes så gick inte MDG framåt. Men i de fylkena där de ställde frågorna dagarna efter klimatrapporten så fördubblades MDG:s väljarstöd, säger Svein Tuastad.

Och MDG ställer nu ett ultimatum inför kommande regeringsförhandlingar.

– Vi kommer bara att stödja en regering som inte letar efter ny olja, förklarade nyligen en av partiets stortingskandidater, Trygve Tømmerås.

3. Konflikten mellan stad och landsbygd

Regeringen Solberg har genomfört en rad reformer som syftar till att effektivisera men i praktiken också centralisera makt och verksamheter. Till exempel har man slagit samman kommuner och fylken, fattat beslut att centralisera polisen och genomfört en stor sjukvårdsreform.

Den så kallade centrum-periferikonflikten är betydelsefull i norsk politik och Senterpartiet, med Trygve Slagsvold Vedum i spetsen, har tagit rollen som ett tydligt oppositionsparti till regeringen. Det har drivit vad som närmast kan kallas en proteströrelse mot reformerna.

Men när det kommit till valdebatterna har de haft svårt att förklara hur många polisstationer och sjukhus de egentligen vill ha kvar. Senterpartiet tappar nu dramatiskt i väljaropinionen och har nästan halverat sitt stöd sedan årsskiftet.

4. Sociala orättvisor

En annan fråga som debatterats i valrörelsen är frågan om sociala orättvisor i samhället. Pandemin har visat att olika grupper drabbats på olika sätt. Inte minst hur den ökade arbetslösheten under pandemin slagit väldigt ojämnt.

Det har blivit en fråga där partierna på vänstersidan vunnit framgångar. Både Sosialistisk Venstre och marxistiska Rødt har kunnat plockat poänger.

– Jag tror det har varit en bra fråga för Rødt. De vinner på att vara en vakthund som ska passa på de andra rödgröna partierna och peka på orättvisorna, säger Johannes Bergh.

5. Pandemin och krisberedskapen

Det är ofrånkomligt att frågan om sjukvård finns med på dagordningen. Även om hanteringen av covid-19 i sig inte varit en stor valfråga.

– Regeringen har varit populär under pandemin och det har funnits stöd för de åtgärder man vidtagit, säger Johannes Bergh.

Men de flesta norrmän är trötta på restriktionerna samtidigt som smittan ökar. Politiskt handlar diskussionerna nu om vilka åtgärder som måste vidtas för att öka beredskapen i landet inför kommande oförutsedda pandemier och katastrofer.

Frågan är också hur pandemin kommer att påverka själva valet. Rekordmånga, över 700 000 norrmän, har redan förhandsröstat. Men kommer folk att stanna hemma på valdagen i rädslan att bli smittade? Hur pandemin inverkar på själva valet vet man först på valnatten.