Under nästan tre decennier har Förenta nationerna bjudit in jordens alla länder till globala klimatmöten kallade Cop, Conference of the parties. I november är Storbritannien värd för den 26 upplagan av klimatmötet. Tiden är knapp om världen ska kunna lösa frågan om klimatförändringarna. Men vad handlar det hela om?
Bakgrund
På 1980-talet växte intresset och opinionen kring klimatfrågan samtidigt som frågan fick större utrymme i medierna. Men det var först på 1990-talet som politiska förhandlingar och större konsensus inom forskarvärlden ledde fram till att en ramkonvention togs fram i Rio de Janeiro 1992, vilken trädde i kraft två år senare. I dag har nästan alla medlemsstater undertecknat ramkonventionen. Vid mötet 1997 i japanska Kyoto lades det till specifika utsläppsmål och åtaganden från konventionsstaterna efter svåra förhandlingar. Sedan dess har möten skett vid flera tillfällen, bland de viktigaste var Cop21 i Paris 2015. Förutom Conference of the parties-mötena för klimatförändringar finns det andra som bygger på liknande modell, till exempel Cop15-mötet för biologisk mångfald som pågår nu i oktober i Kunming i Kina.
Paristavtalet
Över 23 000 representanter från 196 stater var inbjudna att delta vid förhandlingarna i Paris. För första gången skrevs tvågradersmålet in i en avtalstext, samt att siktet ställdes på att inte överstiga 1,5 grader. Dessutom stärktes det rättsliga ramverket runt anpassningsåtgärderna och länderna förband sig att gemensamt sträva efter att kraftigt minska de globala utsläppen så snart som möjligt. Ett av målen är att vi efter 2050 ska ha uppnått en balans mellan klimatutsläpp orsakade av människan och upptaget av växthusgaser. Dock är det upp till länderna själva att ta fram nationella klimatplaner som ska uppdateras minst vart femte år. Parisavtalet är ingen lag utan bygger på FN:s klimatkonvention, UNFCCC, och innefattar både bindande och icke-bindande åtaganden. En viktig del av Parisavtalet var användandet av FN:s klimatpanel IPCC, som hade i uppdrag att sammanställa klimatforskningen och vad som krävs för att nå målen. Klimatpanelen slog fast att världens utsläpp minst måste halveras till år 2030 och efter det nå nära noll senast 2050.
Cop26
Den 31 oktober till 12 november kommer ett nytt klimatmötet hållas i Skottland. Mycket står på spel eftersom de mål som sattes i Paris inte på långa vägar verkar kunna nås i nuvarande takt. Klart är att ambitionerna måste sättas högre. De 200 deltagande länderna ska redan i förväg ha presenterat sitt eget arbete innan mötet, men flera nya tillkännagivanden väntas. Mycket kommer att handla om teknikaliteter och formaliteter när nya regler behöver manglas fram. Till Glasgow väntas över 25 000 människor komma. Förutom politiska högdjur och andra deltagare kommer tusentals aktivister, journalister och organisationer att vara på plats.
Var ligger konflikterna?
Redan från början med FN:s klimatmöten har fokus varit på att de rikare länderna ska gå i bräschen, dels för att de har de ekonomiska möjligheter, men också för att skuldbördan är större vad gäller utsläpp i dag och historiskt. Därför väntas svåra diskussioner om pengar och klimaträttvisa. De rikare länderna har tidigare lovat 100 miljarder dollar per år för att hjälpa fattigare länder. En bedömning av FN 2020 menade dock att målet sannolikt kommer att missas, vilket kommer öka kraven på mer kompensation från utvecklingsländerna. Fokus kommer också att vara på Kina, som är världens största förorenare numera, och landets omställning från fossila bränslen till hållbar energi. Just nu investerar Kina i kolkraftverk världen över. I slutet av konferensen väntas någon form av gemensam deklaration.
Hur påverkar Cop26 mig?
Fossila utsläpp orsakade av människan har skapat klimatförändringar, vilket lett till extrema väderhändelser som översvämningar, värmeböljor, och torka. Nya värmerekord slås varje år och enorma skogsbränder rasar på alla kontinenter förutom Antarktis. Även om vi i Sverige har varit förskonade än så länge står vi snart inför höjda vattennivåer vid kusterna. Ett konsensus finns bland de flesta i världen om att det krävs akuta gemensamma åtgärder för att bromsa utvecklingen. Det kommer att påverka även hur vi lever våra liv, hur vi reser, kör bil, flyger, värmer våra hus eller konsumerar produkter. Vad som bestäms på Cop26 kommer ha betydelse inte bara för oss själva i vårt dagliga liv, utan framförallt för våra barn och barnbarn. Krav kommer komma under mötet på hårda åtaganden att stoppa användningen av kol och diesel- och bensinbilar, samt att utöka skyddet av naturen. Men det finns även kritiska forskare som menar att vi är för sent ute, och att 1,5-gradersmålet inte kommer att uppnås i tid. De förändringar som krävs borde ha skett för ett decennium sedan.
Fakta: Länderna som har varit värd för Cop-möten:
1995: Cop1, Berlin, Tyskland
1996: Cop2, Geneva, Schweiz
1997: Cop3, Kyoto, Japan
1998: Cop4, Buenos Aires, Argentina
1999: Cop5, Bonn, Tyskland
2000: Cop6, The Hague, Nederländerna
2001: Cop6-2, Bonn, Tyskland
2001: Cop7, Marrakech, Marocco
2002: Cop8, New Delhi, Indien
2003: Cop9, Milan, Italien
2004: Cop10, Buenos Aires, Argentina
2005: Cop11, Montreal, Kanada
2006: Cop12, Nairobi, Kenya
2007: Cop13, Bali, Indonesien
2008: Cop14, Poznań, Polen
2009: Cop15, Köpenhamn, Danmark
2010: Cop16, Cancún, Mexiko
2011: Cop17, Durban, Sydafrika
2012: Cop18, Doha, Qatar
2013: Cop19, Warsawa, Polen
2014: Cop20, Lima, Peru
2015: Cop21, Paris, Frankrike
2016: Cop22, Marrakech, Marocco
2017: Cop23, Bonn, Tyskland
2018: Cop24, Katowice, Polen
2019: Cop25, Madrid, Spanien
2020: Cop26 skulle ursprungligen äga rum i Glasgow, Skottland men flyttades till följd av Covid-19 pandemin till år 2021.
Nästa Conference of the Parties, Cop26, äger rum den 31 oktober till 12 november i Glasgow, Skottland.
