Den tanzaniske romanförfattaren Abdulrazak Gurnah tilldelas årets nobelpris i litteratur. Hans verk utforskar postkolonialism och exil, och han är den första svarta författaren att få utmärkelsen sedan Toni Morrison 1993.
Abdulrazak Gurnah var ett otippat val även med akademiens mått och mer än en litteraturkritiker fick rodnande erkänna att de aldrig hört talas om den tanzaniske författaren som debuterade 1987 med romanen Memory of departure.
Gurnah tilldelas priset ”för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter”, en motivering som lyfter fram författaren som högst relevant i tiden.
– Det behövs en författare som belyser just det koloniala som pågår i världen, säger litteraturkritikern Sara Abdollahi till SVT, som själv dock inte kände till författaren, men nu ser det som att hon har något att upptäcka.
Första pristagaren från Tanzania
Med turbulensen i Svenska akademien i färskt minne kunde man också fråga sig om förändringens vindar fått något genomslag i nomineringsarbetet. Enligt DN:s kulturchef Björn Wiman är valet ”ett följdriktigt resultat av de nya arbetsformer som Svenska Akademiens sammanbrott tvingade fram”, och Svenska dagbladets kulturchef Lisa Irenius kommenterar att det är ”uppenbart att Akademien har tagit till sig av kritiken att priset i alltför stor utsträckning har gått till västerländska författare”.
Abdulrazak Gurnah föddes 1948 på ön Zanzibar som då var en brittisk koloni men numera är en del av Tanzania. På grund av oroligheter och våldsamheter efter revolutionen i Zanzibar 1964 flyttade han 1967 till Storbritannien och började studera. Han har gett ut elva romaner, senast i raden Afterlife från 2020. Han är den första svarta afrikanen att tilldelas Nobelpriset sedan Wole Soyinka 1986, den första svarta pristagaren sedan Toni Morrison 1993 och den första tanzaniska författaren att få priset någonsin.
Omtumlad förläggare
Gurnahs modersmål är swahili, men han har engelska som författarspråk. Två av hans böcker, Paradiset och Den sista gåvan, har getts ut på svenska i översättning av Helena Hansson och lyckönskningarna haglade in över lilla Celanders förlag i Lund som är författarens svenska förläggare.
– Minst sagt omtumlande och väldigt förvånande. Jag hade inga förväntningar, säger Henrik Celander till SVT, och framhåller pristagarens förmåga att skildra människor med stor inlevelse utan att det blir svartvitt.
