Medan världsledarna i dagarna höll sina prestigefyllda tal under stort medieuppbåd på klimattoppmötet och berättade vilka mål de antagit för att skydda skogen och minska utsläppen samlades urfolksaktivister från Mexico, Guatemala, Ecuador och Philippinerna vid floden Clyde i Glasgow för att hedra sina offer och framföra sina budskap – som de menar tystas i klimatdebatten, rapporterar tidningen The Guardian.

Samtidigt som namnen på alla de 1005 miljö- och markrättsförsvarare som mist livet i kampen för miljön sedan Parisavtalet tecknades projicerades på en stor duk, riktades skarp kritik mot världssamfundet och klimattoppmötet.

– Cop är en stor affär, en fortsättning på kolonialismen dit folk inte kommer för att lyssna på oss, utan för att tjäna pengar på vår mark och våra naturresurser. Vad har Cop för betydelse när fler än tusen människor som kämpar för att hålla planeten vid liv fortfarande dödas?, sa Ita Mendoza, urfolksaktivist och markrättsförsvarare från Mixteca-regionen i Oaxaca i södra Mexiko, till The Guardian.

"Falska lösningar"

Under de 26 åren som gått sedan FN:s första klimattoppmöte i Berlin 1995, har urfolks kulturella och territoriella rättigheter i stort sett ignorerats eller kränkts. I samband med Parisöverenskommelsen 2015 erkändes officiellt den kunskap som urfolk- och lokalsamhällen besitter som avgörande i att förstå och tackla klimatkrisen – vilket skulle ge dem rätt att vara delaktiga i och påverka den internationella klimatpolitiken. Men nästan ingenting har förändrats sedan dess, anser flera urfolksrepresentanter, som menar att de fortfarande inte tas på allvar och lämnas utanför beslutsfattandet och maktpositionerna.

I måndags meddelades under Cop26 att 1,7 miljarder dollar kommer att gå till ursprungsbefolkningar och lokala samhällen för deras nyckelroll i att skydda värdefulla områden och skogar. Men många urfolksledare håller inte med beslutsfattarna om hur klimatkrisen bör lösas. Klimattoppmötet kretsar kring det centrala målet att nå nettonollutsläpp till år 2050 och mycket handlar om att motivera världsmarknaden till koldioxidavskiljning och lagring, det vill säga att få ner utsläppen genom att bland annat kompensera för dem med hjälp av exempelvis biobränslen, ny teknik och massåterplantering av skog. Bara falska lösningar, enligt urfolksaktivisterna.

– Vår vision är väldigt annorlunda än de som fattar besluten på Cop. Vi har våra förfäders kopplingar till miljö och Moder jord. Det här är andliga områden som vi aldrig skulle förhandla eller kompensera om för pengar, men arbetsgrupperna (på klimattoppmötet, red anm.) representerar inte våra samhällens åsikter. De förklarar heller inte vad dessa koldioxidmarknader faktiskt betyder, säger Ninawa Inu Huni Kui, ordförande för Huni Kui people’s federation från brasilianska Amazonas.

Många urfolksrepresentanter kräver istället att man helt slutar att använda fossila bränslen och skyddar skogen för skogens skull. Inte enbart för att den ska lagra koldioxid.

– Vi är här och erbjuder hållbara lösningar till resten av världen som kräver en ideologisk förändring, inte en grön industri byggd på kolonialism och förtryck. Det är upp till dem om de lyssnar eller inte, säger Ruth Miller, chef för klimaträttvisa i Alaska-baserade Native movement, till the Guardian.

Årets organisatörer av Cop26 har också fått stor kritik för att det varit nästintill omöjligt för urfolksaktivister från fattiga delar av världen att ta sig till klimattoppmötet i Glasgow. Drygt två tredjedelar av de organisationer som representerar civilsamhället och vanligtvis deltar på Cop är i år frånvarande på grund av covid-restriktioner samt visum- och ackrediteringsproblem. Det gäller främst människor från det globala syd som har bidragit minst till – men drabbats mest av – klimatförändringarna.

Läs mer:

Analys: Grönt ska bli det nya svarta – här är hindren Cop26 måste övervinna
Så kan vår törst på mer energi bli vårt fall: ”Man famlar i blindo”
NDC, COP, IPCC? Så hänger du med i klimatsnacket