En ny forskningrapport från Kungliga tekniska högskolan slår fast att det under pandemin var främst personer från resurssvaga områden som fortsatte att resa kollektivt och därmed utsatte sig för en större smittorisk.
Det är med hjälp av ”blippningar” från 1,8 miljoner individuella resekort hos Storstockholms lokaltrafik, SL, har forskare från Kungliga tekniska högskolan, KTH, kartlagt stockholmarnas resvanor i kollektivtrafiken under våren och hösten år 2020, skriver Forskning&Framsteg.
Genom att se varifrån morgonresorna startade har forskarna räknat ut var kortens ägare bodde. Tillsammans med data från SCB, så som den genomsnittliga inkomst– och utbildningsnivån i området, samt hur många av de boende som är födda i Sverige, kunde man se vilket socio-ekonomiskt område kortens ägare bodde.
Det forskarna såg var att kortägare från de mest ekonomisk välbärgade områdena minskade sitt resande med i genomsnitt 77 procent under våren 2020 jämfört med före pandemin. I resurssvaga områden med låg utbildningsnivå och många utrikesfödda var minskningen 61 procent.
– Det var inte jätteförvånande slutsatser. Men nu har vi gått från att det är en ”känsla” eller hypotes, till att veta att det faktiskt stämmer, säger studiens försteförfattare Erik Almlöf, doktorand vid transportforskningslabbet ITRL, på KTH, till Forskning&Framsteg.
Tanken bakom studien var att försöka klarlägga vilka områden i Stockholm som behöver extra avgångar för att minska trängseln – både nu i pandemin men också i framtiden. SL har inkorporerat forskarnas analysverktyg i sitt eget system för trafikplanering, skriver Forskning&Framsteg.
