I dag har uttryck som ”flygskam” och ”klädskam” blivit etablerade och ansvaret att alltid välja rätt läggs på individen. Under senare tid har ett nytt begrepp vuxit sig starkare, nämligen ”halloumiskam”.

Det hela startade med att det revs upp en het debatt kring den cypriotiska osten och den höga antibiotikaanvändningen inom djurhållningen. Vilket i sin tur ledde till att många svenskar blev fundersamma då de skulle inhandla halloumin. Effekten blev att konsumenterna började handla inhemskt från små svenska gårdsmejerier, istället för att välja den utländska.

Forskaren Kristofer Hansson studerade hur halloumiskammen bredde ut sig i landet i samband med ett projekt om antibiotikaresistens.

– Snarare än att bygga sitt val i mataffären på rationella fakta, ska individen nu också förhålla sig till sina val mer känslomässigt. Detta är en utveckling som inte bara gäller mataffären, utan också vid semesterresor eller vid inköp av kläder. Begrepp som flygskam, klädskam och halloumiskam kan sägas belysa denna individualisering av komplexa problem, säger han till Forskning.

”Det är som att individen inte kan göra rätt”

Innan diskussionen om halloumin tog fart på riktigt var flygskammen ett väldigt hett debattämne. Flygandet har det dock pratats mindre om under coronapandemin då resandet sjunkit kraftigt. Men både flygskammen och halloumiskammen riktar in sig på den enskilda individens valfrihet som konsument. Och vad som anses vara rätt eller fel val.

– Det är som om individen, hur hon än gör, inte riktigt kan göra rätt. Det blir ett glapp mellan dem som lider av den skam de drabbas av och de som kan skämta bort den med ”jag har halloumiskam ikväll” samtidigt som de lägger en halloumiost från Cypern på grillen, säger Kristofer Hansson.