– Eftersom mindre än hälften av kammarens deltagare röstade nej, har kammaren godkänt förslaget att utse Stefan Löfven till statsminister, säger talman Andreas Norlén.

För att godkännas av riksdagen fick Löfven inte ha 175 eller fler röster emot sig. Det klarade han med knapp marginal. 173 ledamöter tryckte på den röda nej-knappen.

Resultatet blev följande:
116 – Ja
173 – Nej
60 – Avstår

Stefan Löfven har alltså inte en majoritet emot sig, 175 röster. Han tolereras därför som statsminister.

En  person bröt mot partilinjen och det var Nina Lundström (L) som tryckte gult för Stefan Löfven.

”L lovade inför valet 2018 att inte samarbeta eller regera med stöd av SD. Det var ett mycket viktigt budskap till väljarna”, skriver hon på DN Debatt.

Det var för  drygt två veckor som Stefan Löfven blev historisk när han som första statsminister röstades bort i en misstroendeomröstning i riksdagen.

Fakta: Så går statsministeromröstningen till

Riksdagens 349 ledamöter väljer mellan att rösta grönt (ja), rött (nej) eller gult (avstå) till förslaget att välja Stefan Löfven som statsminister.

I en statsministeromröstning tillämpas så kallad negativ parlamentarism, vilket innebär att det inte krävs en majoritet av rösterna för att bli vald. Däremot kan man inte väljas om man får en majoritet (175 eller fler) av rösterna emot sig.

Efter riksdagsvalet 2018 fördelade sig mandaten enligt följande: (S) 100, (M) 70, (SD) 62, (C) 31, (V) 28, (KD) 22, (L) 20, (MP) 16.

Då räknas de politiska vildarna Emma Carlsson Löfdahl (L) och Amineh Kakabaveh (V) till sina tidigare partier.