För två veckor sedan röstades S-ledaren Stefan Löfven bort i en misstroendeomröstning i riksdagen. I dag kan han väljas till statsminister igen. Omröstningen sker i riksdagens plenisal, eller kammaren som den också kallas, och de sommarlovslediga riksdagsledamöterna har mangrant kallats in igen.

För att statsministerkandidaten ska godkännas krävs att en majoritet av ledamöterna inte röstar emot denne och med det extremt jämna parlamentariska läge som råder är varje röst av största betydelse.

För att accepteras av riksdagen får Löfven inte ha 175 eller fler röster emot sig. Både Vänsterpartiet och Centerpartiet har dock sagt att de kommer att rösta gult, vilket betyder att de lägger ned sina röster och därmed släpper fram Löfven.

Hur röstar Liberalerna?

Tillsammans med de egna ledamöterna och Miljöpartiets röster landar Löfven på 174 mandat. Därmed är han också beroende av stöd från den tidigare vänsterpartisten och numera politiska vilden Amineh Kakabaveh.

Kakabaveh meddelade under tisdagskvällen att hon efter förhandlingar med Socialdemokraterna beslutat att lägga ned sin röst.

En viss möjlighet finns också att några av de liberala ledamöterna väljer att rösta gult. En minoritet i Liberalernas riksdagsgrupp är emot partiledningens linje att stödja en borgerlig regering som blir beroende av Sverigedemokraterna.

Vem blir minister?

Går omröstningen Löfvens väg är det återigen han som är landets statsminister och på fredag väntas han berätta vilka som ska ingå i den ”nygamla” regeringen.

Några större förändringar bland statsrådsposterna förväntas inte ett år före ordinarie val, men Löfven har en chans att möblera om och byta ut ministrar.

Ett frågetecken finns exempelvis kring landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) som för en vecka sedan lämnade in sin avskedsansökan för att kunna delta i statsministeromröstningen.

Bollen tillbaka till Norlén?

Skulle Stefan Löfven röstas ned av riksdagen går uppdraget att hitta en statsminister tillbaka till talmannen Andreas Norlén. Han har totalt fyra försök på sig att lägga fram kandidater för riksdagen. Säger riksdagen nej till samtliga fyra kandidater blir det per automatik ett extraval.

Enligt grundlagen ska ett extraval ske inom tre månader efter att det har utlysts, vilket sannolikt betyder att det hålls någon gång i september.