I ett besök i Malmö som tidningen The Guardian gjort guidar landskapsarkitekten Anne Brontér runt i Västra hamnen och det bostadsområdet som kallas Bo01. Området var det första som började byggas i samband med den europeiska bomässan sommaren 2001 och har blivit något av ett föredöme både nationellt och internationellt som ett exempel på hållbar stadsutveckling.

Här användes ett planeringsinstrument som kallas grönytefaktorer, där olika poäng ges för att få in gröna element och biodiversitet i stadsbilden. I just Bo01 syns detta tydligt, då det gröna finns med i form av träd, gröna tak, miniparker och en rad olika typer av växter som tillsammans ska öka den biologiska mångfalden och även ge ekosystemtjänster som avledning av regnvatten, bullerdämpning och rekreation.

"Inga parker med staket runt sig"

Peter Massini, som är en av de som jobbat med att ta fram Londons nya plan säger till The Guardian att det var just de gröna innergårdarna som fascinerade honom när han besökte Malmö för fyra år sedan.

– Du går runt den delen av Malmö och det finns inga parker med staket runt sig. Medan den brittiska modellen har handlat om att fysiskt skydda [gröna utrymmen], kommer du till Malmö och de har dessa gröna områden och parker som ingår i det offentliga rummet.

Men en lärdom som London kan dra av Malmö är att de som bygger fastigheterna efterhand lär sig vilken typ av grönska som kan ge höga poäng, som till exempel gröna tak eller många träd. Men används samma typ av växtlighet överallt så försvinner en del av nyttan som biologisk mångfald kan ge.

– Det är lätt för politiker att ha höga ambitioner och säga att vi vill ha en hög grönytessfaktor. Men de förstår inte riktigt att du inte bara kan säga ”vi vill ha ett högt nummer” eftersom det beror på platsen, säger Anne Brontér till The Guardian.